Transkriberad uppteckning

Det där med skatorna har jag lagt märke till, ända sedan jag först hörde gumman tala om det. Det stämmer, men bara för närmaste tiden. Ett gammalt, känt märke är, att när löven sitter kvar länge i topparna på träden, så blir det mycket snö. Släpper de först i topparna, blir det ingen sträng vinter. Jag tror likväl inte, att vintern blir särdeles kall, men säkert blir det ombytligt med mycken nederbörd, mest snö. Jag skulle tro, att största delen av snön smälter före jul, men inte alltsammans. Första snön hann inte smälta, förrän den andra kom, och det betyder, att marken inte blir riktigt bar någon gång före våren. Fryser det på första snön, så fryser det på alla snöfall. Efter jul väntar jag en rätt hård vinter, men inte så hård som 1939-1940 och 1940-1941. Den blir inte så långvarig heller. Men vi har att vänta gott om snö hela eftervintern, och därmed följer naturligtvis ett ordentligt vårflöde. Varför? Jo, "om sjön lägger sig tom, går han mätt upp". Så säger ett gammalt ordspråk, och det brukar stämma.