KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vädermärken

Transkriberad uppteckning

Januari har vanligen samma väder som juldagen. Det har stämt bra hittills, och efter det märket skulle kylan snart öka mot slutet av månaden. Annandagen var kall till framåt kvällen. Då slog kylan sig, och i stället fick vi yrväder. Det vill säga att februari blir kall men något mildare mot slutet, och då kan vi också räkna med snö och yrväder. Och där börjar marsvädret, eller hur var det med tredjedagen? Jo, den började med yrväder, och fortsatte till klockan 14 eller 15. Det skulle stämma med vad jag sa om yrvädret i mars. Men tro nu inte, att det blir yrväder varje dag! Ånej, långt därifrån. Adventsmärket brukar inte slå fel. (Vid Lidhult i Norra Vi var det gnistrande kallt på fjärdedagen, 28 grader. Då skulle det väl bli kallt i april, undrade intervjuaren). Nej, tvärtom. April är ingen vintermånad. En ska använda gamla märken med förnuft. Det blir varmt och skönt i april, och det är mer än en sak som tyder på att det blir så. Men maj blir inte över sig varm. Hur skulle det annars kunna bli någon god skörd?

Socken Västra Eneby
Landskap Östergötland
Härad Kinda hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vädermärken

Fler sägner från Östergötland

Se alla i Östergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //