Transkriberad uppteckning

"Sköt". Det fanns en som kunde laga till "sköt". Det blev runt som en liten kula. Han tog en tråd som en mätt alla lederna på ett lik med. Så tog han av den dödes naglar, hår och kläder, så gjorde han kulan av det. Om en häst blev halt, så kunde det bero på, att en annan hade skämt hästen. Jag vet, hur detta gick till. Om en lyfte upp benen på hästen och tog tre söm och stack med dem runt "kråkan" — inte så mycket att hästen fick smärtor —, och tog de sömmen och grävde ned i jorden, så att de fick ligga i mörker, så blev hästen halt. Och han slutade inte att halta, förrän en grävde upp sömmen och tog dem i dagen. "Fång eller rev" las mor min för. Hon las i kaffe eller brännvin. Men bönen minns jag inte. Brännvinet eller kaffet skulle djuret ha i sig. Om djuret fick vasst i sig, så lästes det bort. Somliga var go till att läsa så att det vassa gick ut i sidan på djuret. Man läste i salt eller mjöl och gav djuret det. Kräka får "blogbrest", om de ansträngas för mycket. De som kunde trolla, så tog de kraft från andras djur och la på sina. När djuret fick "blogbrest", så gick kraften från det. Jag hade en ko, som skar sig svårt i bakbenet. Det blev "värk". Jag bakade gröt av tjära och mjöl och så lade jag det varmt som det var i en trasa och tull kring. Kon blev bra.