Transkriberad uppteckning

Min mormor sa, att i Tofta berg fanns en så underbart vacker skogsfru. En liten gosse gick och vallade får och getter, och han fick ofta lägga sitt huvud i skogsfruns knä. Han såg henne alltid bara framifrån, men en gång råkade han få se henne i ryggen, och där var hon som en urholkad trädstam. Han talade om detta för sitt husbondfolk, och sen fick han aldrig se henne mera.