Transkriberad uppteckning

Det var farligt att en kunde få fåren klippta efter skärtorsdag. Det var häxor som kom å klippte dem. Mor vaktade. Då hörde hon att saxen gick, men hon såg ingen som höll i den. På morgonen så hade sön hack vid öronen. Det fanns påskkäringar i Dalby. Det var en som tog saxen från en käring. Hon reste när hon kom till fårhuset, men hon glömde saxen, å namnet hennes stod på den. Se’n fick de se henne i kyrkan om påskmorgonen. Då satt hon å hade mässingspetor å band. Mormor åt käringen min var trollkäring och påskkäring. Hon hade varit till Blåkulla. Två jänter kom å tog en karl å reste med. De kom om midsommarnatten. De for till kyrktornet å tog en bit av klockan. Karlen var med i kyrktornet. Om påskafton gjorde en kors ovan stalldörren å så högg en ett kors i dynggluggen. Ägg var det sparsamt på. Men nog kunde en få ett par. Det var inga konster med dem, som jag mins. Påskgubbar och käringar klädde ut sig å gick om påskkvällen. De slängde in påskbrev. Det var papperslappar som de ritat ut käringar på, å så skrev en något som en tyckte passa. En sköt lösa skott om påskkvällen. Det var för att en skulle skrämma häxorna från väggarna.