Transkriberad uppteckning

Namnen på dymmelveckans dagar: ”Askmåndag, fläsktisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag, påsklördag.” Den som låg längst på morgonen skulle kallas efter den dagen – t.ex. ”askefisen” el. ”askemånda” eller ”långlaten”. Den som låg längst på långfredag fick stryk. Men om den som var hotad kunde bjuda på brännvin, så slapp han stryk. Det gick rent styggt tillväga med denna stryk ibland. En del slog så att det blev blå korvar på kroppen. Det var ingen skonsamhet. ”Påskeflygare” talades mycket om. Men det var mest i Dalarna. Om påskkvällen sköts påsksmällar, för att ”påsktrollen” skulle bli skrämda. Ägg fick en om påsklördag: Äggen målades i flera färger. Sedan användes skalen till prydnad. Påskkvällen var det farligt för att en skulle få påhälsning av ”påsktrollen”. Skärtorsdagskväll var också farlig. I mitt hem hade vi ”påskkors” av tjära på dörrarna, för att en inte skulle behöva vara rädd för ”påsktrollen”. Om påskkvällen var ungdomarna ute och slängde in ”påskbrev” i stugorna. Barnen väntade på att de skulle få påskbrev. Påsktrollet red på en kvast. Den smörjde han med en påsksmörja som han hade i ett horn.