KORPSKRIFTEN

...
Meny

bergväsen.

Berättare: And. G. Stenström (f. 1859)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

"Bergfolk och bergkreatur" tala di mycket om när jag var barn. Det fanns di som hade sett dem. "Bergfolk" körde vall stora skockar med kreatur. Bjällrorna hördes. Min morbror gick och vallade i Backåsberget. Då fick han se en stor skock med röda och vita kor. Han blev rädd och sade: "Men va i Jesu namn är detta?" Då blev de borta. I Skrockarberget gick min moster och valla- de kreaturen. Hon satt på en stor sten och band på en strumpa. Då fick hon se en skock kor som kom ur berget. De gick nästan förbi henne och hon hörde bjällrorna. Men inte ett ljud hördes annars. Hennes kor gick och betade, men di låtsades inte om något. / Man talade om "bergfolk," "bergkrätter", "berg- hund." Di bodde i bergen. Det var mest i kväll- ningen en kunde få höra dem. Mitt på dagen var de inte framme. Kreatur kom bot. Somliga kunde vara bota i flera dagar men så kom de tillbaka. Då ha- de de varit "bergtagna." Somliga kom aldrig till- baka.

Socken Södra Finnskoga
Landskap Värmland
Härad Älvdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: bergväsen.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //