Transkriberad uppteckning

Jag mins ingen särskild dag som en skulle ha ut kreaturen på. Det blev eftersom våren kom. Till sätra for en 8 dagar före midsommar och var där sex veckor. Omkr. 3 veckor efter Mickelsmäss så sattes kreaturen på bås. De fick gå ute i det längsta. När kreaturen skulle köras ut första gången om våren, så tog en mjöl å salt ihop och smög det tre gånger motsols om bordsfoten, se’n fick kreaturen det. Det var för att de skulle vara stada vid gården å inte gå bort å bli borta. Om långfredags morgon fick vart kräk ett piskrapp av vallkäppen, för att de skulle gå hem ordentligt om sommaren. Den första drycken som kon fick, när hon hade kalvat, hade en stål i. En kniv brukade mor släppa dit. När hon gick in med den första mjölken så bredde hon över byttan, så att inte det skulle komma något ur luften i mjölken, så att mjölken skulle bli skämd. De svarta å de röda ”kraka” hade den kraftigaste mjölken. När mor klippte lammen första gången så lämnade hon en lock. Den kallades för "livlocken”. Den skulle de ha med sig för att de skulle trivas å växa å bli stora å få mycken ull. När kon mjölkades första gången, så hade man en nål i byttan.