Transkriberad uppteckning

Det var en som hette Wetterstrand som kom ut för ”Skogsråa”. Hon fick makt med honom. Å han skulle få hälsa på henne alla kvällar utom torsdagskvällarna. Då skulle han inte få komma. Men så råkade han att komma en torsdagskväll, å då tittade han genom nyckelhålet. Då satt hon i badkaret. Å då stod svansen på henne upp efter kanten på badkaret. I visan heter det: Ack, kär Wetterstrand, vill du trolova dig med mig, så skall du bli den lyckligast på jorden! Det var en gubb som låg i skogen å kolade. Han hade fått fatt på en ”skogsrå”. Hon var å hjälpte honom vid milan. Men så skulle de riva milan, å då skulle han gå bort ett slag, å hon skulle riva ensam. Men han skulle inte få gå tillbaka förrän han hade slagit ett slag i ett träd. Det sade hon till honom. Men när han gick tillbaka, så smög hon sig fram. Han bryd sig inte om att packa i trädet. När han kom fram till milan så var det en gammal stygg käring som höll på med kolen. Hon gick å släckte över kolen med rompa å hinken med vattnet hade hon på näsan, för näsan var som en stor krok Men han gick tillbaka å slog i trädet. Då kom han å fick se att hon var lika grann igen.