Nils Dacke var en småländsk bonde och upprorsledare som ledde det omfattande allmogeuppror som kallas Dackefejden åren 1542 till 1543. Upproret riktade sig mot Gustav Vasa och den starkt centraliserade statsmaktens hårdare grepp över samhället.

Dacke och hans anhängare protesterade mot skattehöjningar, indragningar av kyrkobyggnaders inventarier och inskränkningar i handeln med det danska gränsområdet. Missnöjet fann näring i Smålands särskilda ställning och traditionella friheter.

Under upprorets höjdpunkt kontrollerade Dacke stora delar av Småland samt gränsområden mot Östergötland och Blekinge. Han upprättade ett eget styre och förde tidvis framgångsrika förhandlingar med kungens trupper.

Konflikten kulminerade när kungens legoknektar och armé trängde in i de svårtillgängliga skogstrakterna. Dacke led avgörande nederlag och sårades svårt i striderna.

Nils Dacke dödades i skogarna i sommaren 1543. Hans död innebar slutet på det sista stora bondeupproret av denna omfattning i Sverige.