Gustav III föddes den 24 januari 1746 som son till kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, tillhörande Holstein-Gottorpska ätten. Han växte upp under Frihetstiden och övertog tronen efter faderns död år 1771, varefter han snabbt planerade ett maktövertagande för att stävja adelns inflytande.

Genom en blodfri statskupp den 19 augusti 1772 avsatte han Svenska ständerna och införde 1772 års regeringsform, vilket återgav kungen den verkställande makten. Denna händelse markerade slutet på partistridigheterna under frihetstiden och inledde den gustavianska epoken i svensk historia.

Kungen var djupt intresserad av konst, kultur och teater. År 1786 grundade han Svenska Akademien efter förebild av den franska motsvarigheten. Han lät även uppföra Drottningholms slottsteater och spela en aktiv roll i utformningen av det inhemska kulturlivets institutioner.

Under hans regeringstid utkämpades det ryska kriget 1788-1790, vilket skapade stark spänning inom landet och ledde till opposition bland adeln. Genom förenings- och säkerhetsakten 1789 utökade han sin makt ytterligare, vilket fördjupade missnöjet hos frälset.

Gustav III mördades under en maskeradbal på Kungliga Operan i Stockholm den 16 mars 1792 av kapten Johan Jacob Anckarström, och avled av sina skador den 29 mars samma år. Efterträdare på tronen blev hans son Gustav IV Adolf.