Jens Jacob Asmussen Worsaae föddes den 14 mars 1821 i Vejle som son till amtsskrivaren Jens Worsaae och hans hustru Nicoline Margrethe Moss. Han visade redan som ung ett starkt intresse för Danmarks forntid och började tidigt göra egna arkeologiska fältstudier. År 1843 publicerade han sitt genombrottsverk Danmarks Oldtid opdaget og beskrevet, vilket lade den vetenskapliga grunden för den moderna arkeologin. Worsaae var en av de främsta tillämparna av det så kallade treperiodsystemet, som delar in förhistorien i stenålder, bronsålder och järnålder. Genom noggrann stratigrafisk dokumentation av mossar och gravhögar kunde han bevisa att föremålens fyndlager gav en kronologisk utveckling. Hans internationella anseende växte snabbt och han genomförde studieresor till bland annat Storbritannien, Irland och Tyskland. År 1855 utnämndes han till professor vid Köpenhamns universitet och verkade senare som chef för Statens Historisk-Arkæologiske Museum. Worsaaes insatser bidrog starkt till att skydda och bevara Danmarks fasta fornlämningar genom den första egentliga fornminneslagstiftningen 1857. Han avled den 15 augusti 1885 i Hillerød.