Göta hovrätt instiftades den 9 juni Jönköping år 1634 på initiativ av rikskanslern Axel Oxenstierna och Vasaätten|Regeringen under Kristina|drottning Kristinas omyndighetstid. Dess primära uppgift var att fungera som överinsträtt för de södra delarna av det svenska riket, inklusive Småland, Östergötland och de nyligen erövrade provinserna, för att säkerställa en likformig rättskipning och stärka statens kontroll över undersåtarna.

Under stormaktstiden spelade hovrätten en avgörande roll i att befästa den centraliserade kungamakten i landets södra provinser. Domstolen hanterade allt från grövsta brottmål, såsom trolldomsprocesser och mord, till invecklade tvister om jord, adelsprivilegier och skatter. Vid sidan av Svea hovrätt utgjorde den en hörnsten i det nya moderna ämbetsmannasamhälle som växte fram i Sverige efter 1634 års regeringsform.

Den ursprungliga verksamheten bedrevs i provisoriska lokaler i Jönköping, men efter den förödande stadsbranden uppfördes det mäktiga hovrättspalatset i sten, vilket stod färdigt i början av 1700-talet. Byggnaden utgör ett av stadens främsta exempel på stormaktstidens arkitektur och vittnar om rättvisans höga ställning i det tidigmoderna samhället.

Idag lever Göta hovrätt vidare som en modern appellationsdomstol, men bär alltjämt på ett stolt arv från den tid då den svenska staten formades med lagen som vapen. Arkivet efter hovrätten förvaras på Riksarkivet och utgör en omistlig skattkammare för historiker och släktforskare som söker insyn i svenskt rättsväsende från och med 1600-talet.