Vatikanstaten upprättades den 11 februari 1929 genom de så kallade Lateranfördragen som slöts mellan den heliga stolen och Italien under ledning av Benito Mussolini. Avtalet innebar att Kyrkostatens historiska förlust av territorium i samband med Roms erövring år 1870 slutligen fick en formell och folkrättslig lösning, vilket garanterade påvens fullständiga oberoende.

Territoriellt omgärdas enklaven av den italienska huvudstaden Rom och rymmer ikoniska byggnadsverk som Peterskyrkan och de omfattande Vatikanmuseerna. Den arkitektoniska miljön präglas av renässansens och barockens mästare, där konstnärer som Michelangelo och Bramante lämnat efter sig omistliga kulturskatter såsom Sixtinska kapellet.

Institutionens främsta uppdrag är att tjäna som synligt säte och suverän bas för den romersk-katolska kyrkans överhuvud, biskopen av Rom, det vill säga påven. Härifrån styrs den globala kyrkans centralförvaltning, den så kallade Romerska kurian, som upprätthåller diplomatiska förbindelser med världens nationer och förvaltar en uråldrig andlig och världslig tradition.

Säkerheten och den ceremoniella ordningen upprätthålls till stor del av det påvliga Gardet, inklusive det berömda Schweizergardet, vars färgstarka uniformer och historiska edsvurna trohet mot påven är kända världen över. Vatikanstaten förblir därmed ett levande arkiv över medeltida och renässansmässiga traditioner som samspelar med modern diplomati.