Tillverkningen av moraklockor tog sin början i byn Östnor utanför Mora under slutet av 1600-talet och växte under 1700- och 1800-talen till en omfattande hemslöjd. Enligt traditionen startade urmakartraditionen efter att en skadad tysk skeppsklocka eller ett ur reparerats av lokala förmågor som sedan utvecklade egna metoder. Klockorna tillverkades ofta i delad form där urverken gjordes av skickliga smeder och urmakare, medan träfodralen snidades av bygdens träsnidare. Kännetecknande för moraklockan är dess långsmala, svängda kropp och ofta svulstiga buktform, som målades i varierande färgställningar – ibland med ståtliga kurbitsmålningar, dateringar och initialer för brudparet som beställt uret. Urverken bär ofta mästarnas signaturer, där initialer som 'H:S:S' (Hans Sundström) eller andra välkända släktnamn från Mora vittnar om en hög hantverksskicklighet. Idag förvaras och visas många av dessa praktfulla ur på hembygdsgårdar, Dalarnas museum samt i privata samlingar världen över, där de hyllas som mästerverk inom svenskt allmogehantverk.