Kurbitsen är sinnebilden för svensk folkkonst och allmogeestetik. Under ett sekel, från 1770-talet fram till mitten av 1800-talet, uppstod i socknarna runt Siljan – framför allt i Rättvik, Leksand, Mora och Ål – en explosionsartad bildskatt som saknar motstycke i Norden.

Ursprung: Gurkplantan som blev en blomsterurna

Ordet kurbits härstammar från latinets cucurbita (kurbits eller flaskkurbits/gurka). Motivet bottnar i berättelsen ur Gamla Testamentet om profeten Jona (Jonaboken 4:6), som i den gassande solen utanför Nineve fick skugga under en snabbväxande kurbitsplanta skapad av Gud.

I dalkarlarnas händer förvandlades emellertid den orientaliska klängväxten snabbt till något helt eget:

• En praktfull, fantasifull blomsterurna ur vilken det väller fram gigantiska rosor, liljor, bladknippen, bär och spiraler.
• Kurbitsen blev både ett självständigt ornament och en inramning till figurscenerier: kungar i karolineruniform, drottningar med fjäderhattar och bibliska gestalter som David och Goliat klädda i Leksands- eller Rättviksdräkt.

De kringvandrande målarna

Målarna var självlärda bönder och hantverkare som under vintern och våren gav sig ut på vandringar – herrarbete – till Hälsingland, Västmanland, Uppland och Gästrikland:

• Med sig bar de hoprullade målningar på papper och målardukar samt kistor fyllda med färgpigment som kimrök, blymönja, terra di Siena och indigo.
• De dekorerade storböndernas gästabudssalar, brudkistor, väggur och de monumentala allmogeskåpen.
• Bland de främsta mästarna märks Winter Carl Hansson (1777–1805) från Danielsgården i Bingsjö, Back Erik Andersson och Hjelt Per Persson.

Teknik och formspråk

Dalmålarnas teknik kännetecknas av en makalös penselföring i ett enda svep:

1. Färgskala: Klara, mättade färger – ljust blått, mönjarött, ockragult och ärggrönt – bundna med äggoljetempera eller limvatten.
2. Skuggning: Tvåfärgad penseldragning där penseln doppades i två färger samtidigt för att ge rosor och kurbitsblad omedelbar volym.
3. Perspektiv: En befriande frihet från akademiska rumsregler; personernas storlek bestämdes av deras betydelse i berättelsen, inte av avståndet till betraktaren.

Kurbitsen lever vidare än idag och är förankrad i den nordiska identiteten, alltifrån den handtäljda dalahästen till modern skandinavisk textildesign.