Regalskeppet Vasa beställdes av kung Gustav II Adolf som ett av den svenska flottans mäktigaste skepp, bestyckat med tunga kanoner på två däck. Redan vid jungfruresan i augusti 1628 visade det sig dock att skeppet var gravt instabilt på grund av en för hög tyngdpunkt i förhållande till dess bredd och barlast. Vid en plötslig vindpust fylldes de öppna kanonportarna av vatten, vilket ledde till att skeppet kantrade och sjönk på tio meters djup utanför Beckholmen.

Efter att tidiga försök på 1600-talet att bärga vraket endast resulterade i att vissa kanoner bärgades, föll skeppet i glömska. År 1956 lokaliserades Vasa på nytt av amatörforskaren Anders Franzén tillsammans med dykaren Per Edvin Fälth. Efter ett mödosamt och banbrytande marinarkeologiskt arbete kunde skeppet bärgas nästan intakt den 24 april 1961.

Idag finns Vasa att beskåda på Vasamuseet i Stockholm, där skeppet utgör världens bäst bevarade 1600-talsskepp. Runt 98 procent av originaldelarna finns bevarade, smyckade med hundratals träskulpturer som ursprungligen var färgpraktfullt målade. Skeppet ger en enastående inblick i tidens skeppsbyggnadskonst, sjöliv och den svenska stormaktstiden.