Gustaf Adolfs torg anlades i enlighet med stadsplanen för Göteborg som upprättades på 1600-talet under kung Gustav II Adolfs ledning. Torget omges av flera historiskt och administrativt viktiga byggnader, däribland Göteborgs rådhus vars äldsta delar ritades av Hans Eberle och som senare kompletterats med en modern tillbyggnad av Gunnar Asplund. Byggnaderna kring torget återspeglar stadens roll som en central handels- och knutpunkt sedan stormaktstiden.

Ursprungligen fungerade platsen som stadens primära salutorg där varor såldes från närliggande skepp och landsbygd. Fram till mitten av 1800-talet gick det under namnet Stora torget eller Stortorget. År 1848 upphörde torghandeln för att bereda plats för en permanent minnesplats för stadens grundare, en förändring som fullbordades när Bengt Erland Fogelbergs bronsstaty av Gustav II Adolf avtecknades och invigdes år 1854.

Idag är torget en viktig mötesplats i stadsdelen Nordstaden och en naturlig utgångspunkt för att utforska Göteborgs historiska kanalsystem. Det är omgivet av klassicistisk och senare stadsarkitektur som vittnar om stadens utveckling från befäst garnisonsstad till modern metropol. Besökare kan betrakta statyns berömda gest, där kungen pekar ned i marken och enligt legenden svarar på frågan om staden ska ligga där: "Här skall staden ligga!" med sin berömda handrörelse.