Silverbibeln (Codex Argenteus)
I den dämpade säkerhetsmontern på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala vilar en av mänsklighetens mest dyrbara handskrifter: Silverbibeln (Codex Argenteus). Den är inte bara Sveriges förnämsta bokskatt, utan också det i särklass viktigaste dokumentet över det utdöda gotiska språket – det äldsta bevarade germanska skriftspråket.
Tillkomsten i kung Teoderiks Ravenna
Handskriften tillverkades omkring år 520 e.Kr. i den ostrogotiska huvudstaden Ravenna i Italien för den legendariske gotiske kungen Teoderik den store:- Pergamentbladen är framställda av finaste kalvskinn och färgade med kunglig purpur.
- Texten är kalligraferad med flytande silverbläck, medan kapitelbörjor och heliga namn är präglade i rent guld.
- Texten återger de fyra evangelierna översatta till gotiska av biskop Wulfila (Ulfilas) på 300-talet, som själv uppfann det gotiska alfabetet med inspiration från grekiska och latinska bokstäver samt runor.
Den osannolika resan till Uppsala
Codex Argenteus historia är som hämtad ur en historisk äventyrsroman:- Efter goternas fall försvann handskriften i tusen år innan den återupptäcktes i benediktinerklostret Werden i Tyskland på 1500-talet.
- Den hamnade i kejsar Rudolf II:s skattkammare i borgen i Prag.
- Vid trettioåriga krigets slutskede 1648 stormade svenska trupper Lilla sidan i Prag och tog Silverbibeln som svenskt krigsbyte till drottning Kristina i Stockholm.
- När Kristina abdikerade skänktes boken till hennes bibliotekarie Isaac Vossius, som tog den till Nederländerna. Där köptes den tillbaka 1662 av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, som lät tillverka det berömda silverpärmsbandet och donerade handskriften till Uppsala universitet för evig förvaring.
Världsarv och språklig guldgruva
Av de ursprungliga 336 bladen finns idag 187 bevarade i Uppsala (ett blad återfanns sensationellt i katedralen i Speyer 1970). År 2011 upptogs Silverbibeln på UNESCO:s världsminnesregister (Memory of the World). För språkvetare och historiker är den nyckeln till hur våra fornnordiska förfäders ord och grammatik lät under folkvandringstiden.Silverbibeln (Codex Argenteus) i dåtid och nutid
Hur det var då: Skildringar från Silverbibeln (Codex Argenteus)
Levande ögonvittnesskildringar av forntidens vardagsliv, lokala sägner och fältminnen.
Inga skildringar nedtecknade vid Silverbibeln (Codex Argenteus) än
Hur såg vardagen och dofterna ut vid platsen för tusen år sedan? Finns det gamla sägner om jättar eller källor? Återskapa en levande historisk skildring utifrån arkeologiska källor eller dela med dig av din egen kunskap.
Fotografier & arkivbilder från Silverbibeln (Codex Argenteus)
Historiska vyer, utgrävningar och vykort från museer och öppna samlingar.
Inga arkivbilder uppladdade än
Sök i Riksantikvarieämbetets kulturarvsbild (KMB/ATA), Nordiska museet och öppna samlingar efter historiska fotografier från Silverbibeln (Codex Argenteus).
Besöksguide & Traditioner vid Silverbibeln (Codex Argenteus)
Praktiska fälttips, vad du ska spana efter i detaljerna och årliga högtidsdagar.
Hämta praktiska fälttips inför besöket, vad du ska titta efter i detaljerna och hur platsen knyter an till våra idéhistoriska ämnen.
Källor, Litteratur & Gemenskap
Historiskt källmaterial samt lokala intressegrupper och historieberättare.
- Uppsala universitetsbibliotek: Codex Argenteus – Digital samling och historik. - UNESCO: Memory of the World Register – Codex Argenteus (2011). - Kleberg, Tönnes: "Silverbibeln i Uppsala" (Almqvist & Wiksell, 1962).