I det dunkla Guldrummet på Historiska museet i Stockholm glänser tre föremål som saknar motsvarighet i världens arkeologi: de tre fornnordiska guldhalskragarna. De tillverkades under folkvandringstiden (ca 450–500 e.Kr.) – en period då enorma mängder romerskt guld strömmade in i Skandinavien efter Västromerska rikets fall.

Tre mästerverk från tre fyndplatser

Endast tre sådana kragar har någonsin påträffats i världen, alla i Sverige:

1. Ållebergskragen (Västergötland, tre rör): Hittades 1827 av två drängar vid Karleby nära det mytiska berget Ålleberg. Väger drygt 600 gram massivt guld och har 137 små figurer.
2. Färjestadskragen (Öland, fem rör): Påträffades 1860 i en åker vid Färjestaden på Öland. Väger 707 gram och utmärks av enastående filigranteknik.
3. Mönekragen (Västergötland, sju rör): Det mest magnifika av fynden! Påträffades 1864 av torparen Johannes Käll och drängen Sven Svensson vid röjning av en stengärdesgård i Möne socken nära Ulricehamn. Väger hela 823 gram och pryds av 453 filigranfigurer.

Den mikroskopiska filigrantekniken

Kragarnas uppbyggnad vittnar om en hantverksskicklighet som förbluffar moderna guldsmeder:

• Halskragarna består av ihåliga rör formade av tunna guldplåtar, sammankopplade med gångjärn så att kragen kunde öppnas och slutas runt bärarens hals.
• Rören är helt täckta av filigran – ytterst tunna, pärlade och spiralvridna guldtrådar – samt små utstansade figurer.
• Figurerna föreställer masker med mustascher och horn, fyrfotadjur, fåglar, ormar och människor i procession. Flera av maskerna tolkas som Odens ansikte eller bärsärkar i extatisk djurförvandling.

Kunglig makt och magisk kult

Kragarna var inga vardagssmycken. De bars av järnålderns sakrala härskare, prästkungar eller drottningar under religiösa ceremonier och blot:

• Guldets renhet och tyngd gav bäraren en aura av gudomligt ljus.
• Samtliga tre kragar har deponerats i jorden som offer till makterna eller gömts undan under en tid av våld och krig.

Guldhalskragarna från Ålleberg, Möne och Färjestaden är det högsta uttrycket för nordisk guldsmedskonst och en evig symbol för järnålderns glans.