Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara
Mara var också någon sorts trolltyg. De hängde en sådan där maravase, som blir i träd, när de inte orkar växa ut riktigt, över hästarna. Det skulle skydda mot mara. Det har jag sett på många ställen.
Mara
”Mara” såg ut som en människa, men hon kunde ta sig genom både väggar och tak. Jag såg henne så tydligt en gång. Hon kom ned från taket och rakt över mig. Se’n orka jag inte röra mig. Hon höll på att ta anden (andedräkten) för mig. Det var nära på, men så kunde jag röra litet på den ena han- den, och då släppte hon mig. – Det var in- te något annat skydd än om en kunde rö- ra litet på sig eller om en hade ljuset brinnande. Var det eld i närheten, så var hon het.
Trösken
Förr i tiden tröskade man med prägel (=slaga). Man tröskade mest före jul från kl. fyra på morgonen, men trösken skulle vara slut senast i slutet av februari eller i början av mars. De som inte slutat till Vafferdagen var riktigt då- liga människor. Då man tröskade skulle man hålla takt. I allmänhet var man fyra i ett lag, "man tröskade fyra". Man hade både dubbla slag och lätta slag dessemellan.
Vårarbete, skörd och tröskning
När den torre är våter, är det många man, som gråter. Göja lånte dar av mars te å rusta på. Gertru dräng bär ljus i säng. Mars med sitt långa skägg lockar barna utom vägg. Så kommer april med sin rännesketa, Så får barna inneseta. Olsmässe sken det är många till men. Om gräset fick Olsmässe hätta och Larsmässehatt, så blev detta sämre än halm. Aprilsnö är så go som fåragö.
Vår och höstarbete, slåtter, skörd, tröskning
Göja lånade mars, men jag minns inte hur många dar det var. De kallades för "Göje rumps." Han skulle frysa ihjäl en bock och därför behövde hon de darna. Är Paulus mild och blid det båda gott år och god tid. Om det droppade från kyrktaket vid kyndelsmäss, betydde det gott mjölkår. Mycket små betydde mycket hö. Olsmässe sken blir mången till men. Olsmässeskatorna var alltid så eländiga. De fällde vid den tiden.
Vår- och hösthalvåret.
Om Torre e våter, mången man gråter. Göja lånte några dar av mars, så räckte hon in på den månaden med. Då blev det oväder i mars också. Det skall alltid vara oväder i Göja. Om harrens löckt kråkan vid olsmäss, så var det bra. De bad Gud bevara en för olsmässesken fjorton dar före och fjorton dar efter. Om de är solskensdar i advent, så blir det gredas i fastan. Om stubben bär hatt Andreasa natt, så ska det vara te vaffre natt.
Vårhalvåret
Kyndelsmässe, det är lillajul. Det var barnens och tjänstefolkets jul. Allt tjänstefolk fick julakakor till jul förr. Det skulle de gömma dem till lilla jul, så skulle de fram då. Den äldste skulle ta fram sin kaka först och spendera ut till allihopa; sen skulle det gå i ålder och sist skulle barnen ta fram sina. Det minnes jag nere, våra gjorde så. Så många solskensdar som det är i advent, så många yrdar blir det i fastan. Mattesmässe knusar, kallte de det. Det blir yredar då. Mattias, det är i februari. Och det slår då inte fel heller, utan de skall komma då. Det vet jag alltid man sa, när solen sken mycket i advent. "Nu får vi yredar i fastan med". "När Mars kommer med sitt skägg och narrar barnen till sol och vägg, då kommer April med sin huva och narra barnen till att sitta i sin gruva". Det är inte bra, kanveta, när det är varmt i mars, då får vi igen det i april: då blir det kallt. Om Kristi himmelsfärdsdag skulle de gå och fiska. Det är första metedagen. Det var väl alltid vanligt förr. Men det ville våra aldrig vid, för de sa det var synd. "När Erik ger ax, ger Olof kaka". D.v.s. när rågen har gått upp i ax om Erik, blir det bittida mogen råg.
Mara
Kreatur ble' ridna utå mara, tala' pappa om. Dä va' en bonne, hade ena marr, å ho' sto' svetter så dä fragga' å na om môrna. Han tänkte han skulle forska ut va' dä va'. Han bann på marra en lie på var si'a. Å när han kom ut om môran, då låg hans närmste granne i spiltet å hade så illa skuret sönder sej. Så dä va' såna, som geck i sömna.
Varsel om dödsfall
Min andre man dog i Mars månad. Vi bodde då mittför Östra begravningsplatsen. En eftermiddag kom en gulsparv flygande från kyrkogården och satte sig och började knacka på fönstret, sedan kom en gulsparv till från kyrkogården och satte sig att knacka på fönstret. En natt hörde vi någon komma gående genom rummen och hörde hårda steg förbi sängen som försvunno i ett hörn av rummet, men det syntes icke till någon. Kort innan min man sjukna och dog, hördes en smäll - stark som ett skott, från rummets en hörn.
Vår- och hösthalvåret.
När den torre e våter, så e de mången man, som gråter. Böja lånte dar av mars te å rusta på. Gertru dräng bär ljus i säng. Mars mä sitt långa skägg lockar narna utan vägg. Så kommer april mä si rännesketa, så får barn inneseta. Olsmässe Sken - det är mången till men. Om gräset fick Olsmässe hätta och larsmösse hatt, så blev det sämre än halen. April sås e så go som fåragö.
Maran
En änka, "Maria i ####", boende strax intill Nols järnvägsstati- on, berättade en gång, att maran hade kommit till henne en natt. "Antingen I tror mig eller inte, så kom mara in genom nyckelhålet och fram till min säng. Och när jag då titta påna, så såg jag, att det var Prins-Anna-Britta. Hon var tjock över nacken som ett tjockt fett barn. Men när jag tog opp snusdåsen för att driva till henne med, så rann hon ner under bordet och försvann. Men jag såg så väl, att det var Prins-Anna-Britta." Detta var en annan gumma i trakten, som var ovän med Maria.
Maran
De ritade femuddar eller kors med ett kol på bröstet. Ja' har gjort kors. Ja' hade så ont å mara i många år. Dä va' nå't frun- timmer. Jag fick te slut se na i sömnen; ja' va' inte fullkomligt va- ken å inte fullkomligt sovande heller – jag kände igen 'a att dä va Ny- boms Krestina – då släppte dä, för di hade inga' makt längre, när en hade känt igen dom.
Vårhalvåret
Den 22 mars ansågs dag och natt vara lika långa. Man skulle då lägga sig vid dagsljus och och stå upp vid dagsljus. Tranan ansågs komma då. Derför hette det: tranan bär ljus i säng! Fick man se en brun nässelfjäril först om våren betydde det hunger och dyr tid. Den kallades hungerfjäril alla fjärilar kallades med ett gemensamt namn sommar fugler: (fåglar) Fick man först se en fjäril på våren med svarta kanter på vingspetsarne betydde det mycken dödlighet det året.