Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskseder
Om påsk målades kors över alla dörrar i bonings- och uthus. Först och främst de senare.
Djävulen
Ett sätt att få makt var att ta blod ur vänstra lillfingret o så skriva ett kon- trakt med den onde med det blodet. Detta skulle bäras till Domkyrkan o stickas in i låset där, det gick inte med någon annan kyrka. Sen fick de hämta sitt kontrakt där natten mellan torsdag o fredag före påsk. Och sedan kunde de trolla.
Påsk
Dymmelveckan: Palma sönda, svarta m., dömle o., skär t., långa f. och påska loda. I dömlevecka spann di inte. Långa freda sulle di inte gå å äta, å inte sulle di drecka mjȣlk, för då feck di utslag å värka.
Påsk
Fri måndag, aske tisdag, dymmelonsdag, skär torsdag, långe fredag, påske lördag. Mjölkmat fick man äta långfredagen, men kött var förbjudet. Gå upp skulle man göra tidigt långfredagsmorgonen - de "piska' långe fredda'." "Nu ska' du få långe fredda, så du känner't!" Det var ej farligt att hugga ved i dymmelveckan.
Läkekonst.
När man skadat en led, bör man lägga ett omslag med sillake. Denna skall vara kokad och skummad, så att den är klar som brännvin. Jag hade en syster, som hade skiver som liten. Men mor doppade henne tre högtidsdar i följd i Helsjön, innan so- len gick upp. Det var påsk, pingst och Kristi Himmelfärds- dag. Hon började bära sig allt bättre efter varje gång.
Folkmedicin.
Då ett barn hade skiver, skulle de gå till Hälle- sjö tre torsdagar i rad före påsk. Sista gången skulle vara på skärtorsdag, och då skulle de doppa ner barnet i sjön. Min mor va där med Mari. Om de hade tröt, knöt de ett solv om. För matalaja skrapade de mossa av gamla hus och tog in. Eller också skulle de ha en lus.
Påsk
Det fick inte ryka ur skorstenen efter klockan sex påskaftons eftermiddag. Påskagröten fick därför kokas tidigare på dagen. Påskdagens morgon åt man ägg. En limpa skulle gömmas från jul till påsk. Den skulle ätas påskdagens morgon till äggen. Av den skulle man bli redigt stark. Vid påsktiden stålsatte de dyngorna för att inte trollen skulle ta på dem.
Elda påsk
Elda påsk brukade man göra i varje by, på den högsta kullen man kunde finna där. Man brukade tända elden påskafton sedan det blivit mörkt. I Bankälla brukade man elda påsk på Odenshög vil- ket var den högsta platsen där. Man brukade då an- skaffa en tom tjärtunna till påskeld, vilken fylldes med töre (ved) och restes upp på stänger. Man tände eld i tunnan innan man reste upp den. Ju högre upp man kunde få upp tunnan ju bättre ansågs det vara. Det var då speleman med och man spelade och dansade omkring påskelden hela natten och man skulle hålla elden brinnande hela påsknatten. När tjärtunnan var utbrunnen gick pojkarna till bond- gårdarna och stal halmkärvar att elda med under återstående delen av natten. / En av de sista dagarna i April skulle man elda Ture. Då samlade man ihop allt skräp som man ville bli av med och körde ihop i en hög och elda upp. Teckning föreställande hur tjär- tunnan restes när man elda påsk. Stakarna den restes på spikades fast i tunnans sidor.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: 2. vita månda, 1. svarta tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda, påska loda (lörda). Långafreda feck en inte gå å äta, för då stötte en tära (tårna) nor en jeck barfota på summern. En feck inte äta mjölkamat, för då feck en värka på år't.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan: vita månda, svarta tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda, påska lörda. Långa freda sulle di ha pisk. Di feck inte äta mjölkamat, för då feck di värka, å di feck inte gå å äta, för då stötte di sä um föttera.
Påsk
En spinnrock fick inte vara inne sedan "demmern" eller "dymmern" gått in, för då blev karlarna i huset så "eraka" (besvärliga) hela året sedan. De skulle inte ha några kvastar ute vid påsk, och lagårdsdörrarna skulle stängas väl då som skydd mot påskkäringar. Far talade om "långfredagsris", på "långe fredda ska de ha stryk men ingen medda." Det var tidigt på morron, som de skulle opp o piska varann men bara inom familjen detta.
Påsk
Dagarna i påskveckan kallades: "Frimånda, stilla tisda, dymmelonsda skärtorsda långfreda." De skulle ha ett ris o piska på varann på långfreda, det var för att de till någon del skulle skulle lida lika med Kristus. Mjölkmat fick de ej äta på långfreda, det skulle värka ut i var under året sen, sa' de. De for till Blåkulla på påsk också, sa' de, käringar, o d dessa sköt de också ner ibland.
Påsk
Svarte måndag, vita tisdag. -, -, -, påska lördag. De skulle ha huggit årsveden innan dymmelonsdag, för då kom dömlingen i veden, och då fick de inte i tu kubbarna. Långfredagen skulle de alltid ha sillsallat till middag, men det var inget förbud mot mjölk eller mjölkmat. Intet förbud mot att spinna i påskveckan. Påskeldar samlade vi ihop till i ett par veckor – enebuskar, tjärtunnor och allt möjligt. Många sköt med knallhattar.