Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Gastar
Gasten skrek utåt sjön somliga kvällar. Vi brukade säga, att det skulle bli någon olycka på sjön, när han skrek. Så länge som ett lik låg i vattnet och inte hade blivit jord-kastat, så var det gast. Gasten skrek som när en människa håller på och skall drunkna. Utåt Vänsbergsviken fick en allt höra gasten ibland, men nu har det tagit slut på den också.
Fiske
När de meta, så skulle de spotta på masken för att få bra med fisk. Första metardagen var Kristi himmelsfärdsdag.
Lucia
På lussemorron var det "lusse- frukost." De kunde ordna med mat till lusse nästan som till jul, de sa' också "lelle ***jula." Korna skulle också ha mat på lussemorron. Den som blev sist opp då på morron blev "lusa". "Lusse- brud" vet jag inte om här förr. De skulle också tröska på lussemorron.
Lucia
På lussotta var vi oppe tidigt o åt, det var korv till mat då av olika slag o gröt. Och sen tyckte far, att när vi ätit oss väl mätta, skulle vi till logen o tröska. Allting skulle tröskas färdigt före jul. Ett bord dukades då på mor- ron, o alla fick sätta sig dit. Detta var förberedelse till julen. Men jag minns inte att någon klädde sig vitklädd på Lucia på den tiden.
Lucia
På lussemorron var man oppe så där vid 4-tiden, o då skulle man äta frukost, "lusse- frukost." Fårstek o potatis bruka man mycket ha då. Man skulle kappas vem som blev först opp, för den som blev sist, blev "lusa." Husdjuren i lagårn skulle också ha sin lussefrukost, likadant som på jul.
Lucia
I min mors barndom i S. Råda skulle de opp o tröska på lussemor- ron för de skulle likeväl opp ti- digt. Men det var lite liksom för roskull. Och likaså i min barndom skulle djuren ha lite gott på lussemorron.
Lucia
När jag var pojke var det så att det som skulle ätas lussemorron lades på bordet på kvällen före, smör, bröd och så supen. Och av det brödet skulle de också ge djuren på morron sedan, lusse var första dagen i julhelgen. Om de hade det så med mat på lussemorron, så skulle det finnas mat hela året sedan.
Midsommar
Det var en plats norr om kyrkan här där de hade majstång. Denna var klädd med löv o med en krans opptill, att det var tvärarm på den minns jag inte.
Vårhalvåret
På Peregrinusdagen elda de här förr. För längre tillbaka sedan gick de skall efter vargar före valborgsmäss. Och så sattes det oppe ett "djurhag" mellan Edsviken i Skagern o Kolstrands- viken i Vänern. Det var som en vanlig gärdesgård fastän högt. Till detta var en skogslott avsatt bortåt Gränsen, den kallas "djurhagsskogen" ännu. Om det fryser gamla vårfrudagsnatten mellan femte o sjätte april, skall det bli 40 vinter- / nätter efteråt. Om Erik ger ax, så ger Olof kaka. Var det en vinter med mycken "svällis", så skulle det bli ett riktigt ärtår sedan. När Januari "tutta i sitt horn" (mycken blåst), så blev det mycket korn. På Urbanusdagen skulle gubbarna så linet.
Vårhalvåret
På första maj skulle de dricka "***stelken" eller "***tjälk" i benen, så de blev styva. På Peregrinusdagen skulle de elda, o så förde de oljud o sjöng o dansa.
Vårhalvåret
På vafferkvällen bar "trana ljus i säng." När man sen gick barfoten o var smutsig o sårig, så var det "trana som kommit o hackat."
Vårhalvåret
De elda på Peregrinusdagen på våren, det var för att skräm- ma bort vargar, ifall dessa kommit över sjön på vintern. De elda på Brattbergsfalla här i socknen o likaså i Backa på ett berg där. Vi var där vid elden, men vi gjorde inte något sär- skilt. Sköt kunde de ju göra.
Vårhalvåret
På vafferkvällen skulle man lägga sig tidigt, ty trana "bar ljus i säng" då. Det var allmän sed att man om möjligt gick till en annan kyrka än sin egen på Kristi himmelsfärdsdag. Härifrån gick man till Visnum, Rudskoga, Amnehärad och kanske till Nysund också. Flickorna skulle vara ljus- klädda då, o ungdomen slog sig ihop o gjorde sällskap. De kunde ro över sjön ända opp till Nysund.