Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Skogsråa
Ber. hörde en gammal knekt berätta om hur han i sin barndom hade blivit skrämd av skogs- råa. Han skulle gå till kyrkan en söndagsmorgon med en kungörelse. På vägen dit fanns ett ställe där skogsråa brukade visa sig ibland. När han kom dit fick han se henne sitta på en stor sten. Han såg svansen hänga stor och yvig ned efter stenen. Nu blev han rädd och började spring- a tillbaka. På vägen hem mötte han prästen som skulle till kyrkan och predika. För honom berät- tade han nu vad han sett. Prästen körde och bad honom sitta upp och åka med tillbaka till kyr- kan. Det ska' inte vara farligt sade han. Han hade nämligen två stora hundar med sig och dessa släppte han nu före. När de kommo till det ställe där skogsråa satt / blev det ett förfärligt väsen. Hundarna skällde och drev henne åt skogen. Skogsråa skrek och jäm- rade sig. ²⁾ Skogsråa. Ber. hade hört en gammal "mycket trovärdig" kvinna berätta om skogsråa Hon kom ō gick till Bengtsfors en gång och fick då se skogsråa sitta på en tuva i en mosse och tvätta en lång vit duk. Där fanns en liten vatten- pöl varest hon sköljde sin duk. Skogsråa hade grått krusigt hår och såg mycket bra ut.
Annandag jul
Jag har varit med om att gå med "ljuse stjärna". Det var en med som var Judas, han hade en stor vargskinnspäls på sig, o han skulle tigga pengar. Vi sjöng julvisa när vi kom: "Vak upp, se ljus, se mor- gonstjärnan lyser klar." Och så fick vi fägnad i gårdarna när vi kom.
Trettondedagen och Knut
Efter tjugondag jul var det att "ta te haverkaka o blaggers- skjorta" igen.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan hette: "Askmånda, fetetisdag eller fläsktisdan, dimmelonsdan, skärtorsdan, långfredan o 'stäcke' (korta) lördan." Man skulle hugga opp veden före dimmeln, så inte "dimmel kom i veen." Dimmelonsda var farligast av dagarna, för då skulle "dim- mel" komma. De, som ville ha riktiga eggjärn, skulle smi tre skärtors- / dager, det kallades "skärtorsdags- stål." Men om de skulle ta stål till detta på något ställe, vet jag inte. Om man skar med skär- torsdagsstål i smör, så kom det opp blod ur smöret, sa' de, om det var något trolleri med smöret. Man skulle inte äta mjölk- mat på långfredagen, den skulle värka ut ur kroppen, det blev bölder o sådant. På påskafton eldade man också.
Påsk
Dimmelonsda, skärtorsda o påskkvällen var farligast i dymmelveckan.
Påsk
Vi skulle alltid ta in sopan o rakan o alla kvastar till påsk, det fick inte ligga ute. Man skulle inte låna ut något i påskveckan, då blev det olyckor. Man skulle ge bort då i stället. Och så skulle de hänga opp horn av getter över lagårn vid påsk som skyddsmedel.
Påsk
När de gick till kyrkan i fastan, så var de svart- eller mörkklädda, det passa inte med röda klän- ningar då. Jag hörde allt det talet att man inte skulle äta mjölk på långfredagen, men jag hörde inte varför. På påskkvällen elda de pås- eldar o sköt då också. De skulle opp på påskdagens morron o se solen gå opp, o så skulle de lyfta på hönsen, dessa skulle vara med o vara vakna då.
Påsk
Om man skulle gå ut o ta ris på skärtorsdag, så skulle man ha en kniv på sig. När jag tjänte i Räverud i Visnum, så var det alldeles som om ett par får blivit klippta vid påsk. De var klippta över ryggen, lite nedåt sidorna. De gamla tala ju också alltid om att fåren blev klippta på påsknatten.
Påsk
De bruka skjuta över husen på påsk så inte trollen skulle komma ner. De sköt i skymningen på påskafton. Det var en som sköt över lagårn, o det kom eld från bössan o tände eld på hela hus- raden. Fåren blev klippta på påsk- natten. I Linhult i S. Råda titta de särskilt efter före helgen att få- ren inte var klippta, men efter- åt var de i alla fall klippta vid öronen så att blodet kommit fram.
Midsommar
Jag vet inte om någon maj- stång här på orten, men vid Krontorp i Visnum har jag sett i mina pojkår. Man skulle plocka nio sorters blommor o sova på på midsommarnatten. Daggen på midsommarnatten var bra för reumatism, de samla åt min morfar, o han tvätta sig i den.
Midsommar
Blommor och löv satte de in överallt på midsommar var de kunde komma åt. Men när det blev skräpigt tog de ut det, de gömde det inte.
Husdjurens sjukdomar
När korna blev modstulna, skulle de ta lite av hornen o lite av rumpa o ge dem i en deg. Om de högg in silver i lagårdströskeln, så skulle inte sånt där ont komma på djuren. "***Stôle o ***igenstôle" (stulet o igenstulet) var ett läkemedel för djur. Om det blev något fel med djuren, o man trodde att någon person gjort det, så gick man till någon som man trodde skulle kunna bota det. Men man fick inte säga att någon gjort / det utan bara att det blivit fel. Och så skulle man ha brännvin med, en del tog den gubben själv, o en del fick man tillbaka som smörja eller medicin åt djuret.
Husdjurens sjukdomar
Vi hade en käring här som "mana" för ormbett, hon luta sig intill en ko som blivit ormstucken o viska nånting.