Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Annandag jul. Knut
Annandag jul började de gå med ljusa stjärnan. Tidigt på morgonen kom de. De voro klädda i rött å blått pap- per. De gick i stugorna å sjöng. I den sista stugan blev det kalas å dans. "Tjugnedan dansa jula ut". Anda trätt å jula ställ tjugneda Knut ä jula slut.
Juluppköp m.m. M 153
1. 2. Inga särskilda bruk vid adventstiden el. Tomasdagen i staden. 3. Man hade julskyltning i affärerna redan när jag var barn (omk. 1880) Men gatorna var inte dekorerade som nu utan bara skyltfönstren. Det började vid ett par tre veckor före jul. Sista söndagen före jul var affärerna öppna från kl. 6 på kvällen. Då skulle alla människor ut och göra sina juluppköp. Till jul gav alla handlare sina kunder julklapp in natura. Stora kunder fick mycket, små kunder mindre. Jag minns min mamma fick en jul kaffe, socker, gryn, tvål, ljus och ett halvstop vin i julklapp av sin handlare. Någon julmarknad har inte förekommit här i sta'n vad jag vet.
Fuldrycker. M 153.
Till jul gjorde man iordning "bisckott". socker + vatten + rödvin. Fulöl gjorde man av svagdricka + porter + + russin + soker.
Jul
De börja slakta Mickelsmässetid. Annandag jul skulle di visst ut och vattna hästar- na i norrinnande vatten.
Vårarbetet
En del bakade en kaka vid jul och sparade den till vårarbetet. Den som sådde skulle ha det brödet att äta. Det skulle vara en siktekaka.
Marknader
498. Här var stormarknad i Kinna vid midsommar. Den varade en hel vecka. De ståtade inte så mycket till jul som till Kinna marknad.
Julafton
På julkvällen skulle man ge korna mat o säga: "Här sa du ha för du ska vete att dä ä jul!"
Annandag jul
På annandag jul skulle de vara tidigt uppe, ty ju tidigare de var då ju fortare och bättre gick det med arbetet sedan under året.
Vårarbete
Från julen gömdes en vörtekaka och en vetekaka, som man åt, när vårarbetet började. Det var något slags häxeri man hade för sig för att få god årsväxt.
Jordbruk
Om julen bakade de en lev med ett hjul för varje medlem i familjen. Den hängde på fönster- karmen, tills harven skulle gå. Då åt de upp den.
Årsgång.
De gick årsgång jula afta om kvällen tre gånger avigt kring huset, och då fick de se den de älskade och de som skulle dö. August Kristiansson f. i Kungsäter 1868 Årsgång de var te gå runt ikring husen jula afta tre gånger och inte tala, och om det var en ung tös, så skulle hon se sin blivande karl. Och så mötte de likfär- der och hörde vad de skulle göra under året. Gunnar f. i Kungsäter
Annandag jul
Annandag jul kom de med stjärnan på morron och sjöng julvisan. De var flera stycken, o de kom vid 5-tiden på morron. De sjöng utanför först, o så öppna man dörren o bjöd dem in. De var "vise män" o "Judas mä pongen", men jag minns inte, att de var något sär- skilt klädda. De sjöng: "Vak upp, se ljus, se morgonstjärnan strålar klart." Här i Ransberg har de också gått med stjärnan på annandag jul.
Julafton
Bröd skulle bakas till jul, så det räckte till "vafferdan", för gjorde det inte det, så blev det brist på bröd. Sen fram på sommaren, före den nya skörden, det blev "orsmässekrok" då. De baka "juloxafållar" till jul av vört- deg, o dessa skulle gömmas till våren, när vårarbetet börja. Oxarna skulle ha av dem o manfolken också. Då skulle de bli starka o våren skulle inte ta på dem. (illustration) (Eft. beskrivn.) När de baka "juloxa- fållarna", skar de opp dem i mitten o trilla, / o så skulle det vara ett hål i mit- ten, så de kunde hängas opp på spetten. Det hände också, att de gömde juloxafållar från den ena julen till den andra. Då gick de med en sådan från föregående jul o gav kreaturen på julmorron. De skulle sopa överallt till jul med en "kost" (kvast), o den kosten skulle de hänga opp på en stake nån- stans ute o aldrig sopa med den mer, då skulle råttorna fly bort. Jag såg sådana hänga i en gärds- gård o i gödselstan eller så där. Julkärvarna satte de mycket i gödselstan. De sattes opp på julaf- ton. Till julkvällen var det julost o kokad skinka o julagröt. / Och till denna skulle de rimma. Sen la de i den ett russin eller en böna, o den, som fick fatt i denna, blev först gift sedan. Till jul stöptes ljus, tregrena- ljus o andra också. Förr var det inga julgranar utan "ljusakronor" som hängde i taket, av trä, målade, det gick 8 à 10 ljus i dem.