Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll.
Trollen ville inte gå fram dit folk bodde, för de kunde inte vara ihop med sådana som var kristna. Di fanns i skogarna och bergen. Mamma tala om att det fanns troll och bergasmeder i bergen. Det lyste i bergen om nätterna. Alla berg voro fulla av troll. Men sedan kyr- kor och kristendom kom till trakten, kunde de inte vara kvar. Trollen bytte till sig små barn. De kunde inte ta barnet, om det var döpt. Trollen hade stora skatter. Di vaka över skatterna, så att ingen människa kun- de komma åt dem.
Troll
En trollkäring, sades i min barndom, hålla till på "Högelunds Tuva". Efter kl. 12 på midsommarnatten var det inte rådligt att gå till Tuvan. Några stycken hade gått dit och piskat en groda, som käringen på Tuvan hade. Till straff hade en av dem blivit krokryggad i hela sitt liv.
Troll
Det var en bortbyting på ett ställe i norra Västergötland på denna sidan Hova nånstans. Han tala aldrig, o de försökte allt möjligt för att få honom till det, men så ordna de med brygging, de skulle göra detta som vanligt, men de hade en finger- borg till drickeskar. Men då sa han: "Ja ha sett Tiveden i kol o aske tre gånger, men så dumt ha ja aldri sett!"
Troll
Det var på ett ställe här, där det fanns ett nyfött barn, och elden hade slocknat i spisen om natten. Och på morron kände de ej igen barnet, det hade så stort huvud och var så fult. Och de visste sig ingen levande råd, men de elda bakugnen och skulle lägga barnet på grisslan och sätta in det i ugnen. Men då kom en trollkä- ring o kasta in det andra barnet o sa': "Så ämna ej jag att göra med din unge." Det var ett bergtroll, som kom och ville låna dricka på ett ställe här, o de våga ej att neka. "Har I / nå kärl?" sa' bondhustrun. "Nej, ja tar hele bytta," sa' hon. Hon tog hela karet. När hon kom tillbaka med drickat, fråga bondhustrun om hon ville ha sitt kar tillbaka. Men då sa' hon, att de skulle bränna upp det, "för dä som ä ta't i ***Bôļum känns inte igen i ***kôļum." Hon hade tagit det karet på ett annat ställe, därför skulle de bränna opp det.
Troll
I Gullered var ett bergatroll i Älmebäcka hässle. Det var en slåttermark med många fina träd, eke, äske, piler, hägger –. Där var ett kärr utan botten och ett stort berg ijämte. De hade hört att det hade sjungit och pratat i berget. Och hästar stannade ofta där och ville inte gå förbi.
Troll
Ett bergatroll stod på Halleberg och ett annat på Hunneberg, och det ena ropade till det andra: "Va fö'r du dina barn mä?" Då sa det andra bergatrollet: "Mä lördags-bakat brö' å söndagskärnat smör." "Var får du dä ifrå?" Då hade bergatrollet nämnt namnet på en gård nedanför berget, men jag minns inte vilken det var.
Troll
Det bodde en liten gubbe i ett berg vid Torpegården. Så hade Magnus i Persgården i Friel en väderkvarn, det är den kvarnen, som står på Liseberg nu. Jag var inne i den flera gånger. Det hände ofta att denne gubben från berget kom in till Magnus, när han mol, och var det om vintern, så hade han päls med stora blanka mässingsknappar och hänker av läder att lägga på knapparna och stora bälgskinns-handskar, men var det om sommaren, var han lättare klädd. Förste gången han kom in, blev Magnus lite rädd för honom och han passade inte kupan, utan det blev fullt med mjöl i den. Men då pekade gubben på kupan, för han ville inte att något mjöl skulle förfaras. En gång frågade Magnus gubben om det var så, att kvarnen stod i vägen för honom, så skulle han flytta kvarnen. Men då sa gubben "nej" så hårt, så det isade i Magnus. Några år efter detta flyttade gubben med sin familj det var sju personer — till Kyrkeberga. Sen såg Magnus aldrig till honom mer.
Troll
Det var en gubbe de kallade Kajsen, men han hette Lars. Han såg bergatroll vid tre olika tillfällen. Förste gången var på ett bröllop i Persgården, som ligger strax intill kyrkan. Trollet var där, och det var inget, som ville räcka. Kajsen var i syne och han såg trollet, men det var ingen annan, som såg det. Så kom trollet och ville ha det han hade på sin tallrik, men då satte han pekfingrarna i mungiporna och drog munnen upp till örona och slog nacken i väggen. Då for trollet ut och ropade "Lars!" Men det var ingen mer än han, som hörde det. Lars gick ut i köket och bad dem, att de skulle välsigna maten, innan de bar in den.
Troll
Bergatroll har det funnits förr i Ålleberg och i Var-kullen. Det kom en bergakäring till ett bondställe och lånade ett helt kar med dricka. Hon kallade karet för en bytta. Några dar därefter kom hon igen med samma kar fullt med dricka och tackade för lånet.
Troll
Anna-Britas mor hade varit uppe i Gamle-hage - det är en beteshage här borta på Nedergården hon hade varit å plockat `kröser' (lingon). När hon kom till Ungs till ett led där, så satt där en liten käring strax intill vägen. Hon hade på sej en liten stubbapäls som räckte henne jämt efter midjan- en sån som fruntimren hade förr om vintern. Hon satt där och tulla och skrek; "Vad sitter du här och skriker och är så ledsen för?" sa Anna-Britas man till henne. "Jo, de har kört å mej, men jag är tvungen till hem till mina barn", sa käringen. Och så bar det å över Ungs maer och genom Horsadungen och till Tjärsjön. Det hade de för sej det var troll i berget där. Men hon hörde hur hon grät hela vägen - det dåna i skogen när hon skrek. - Hon hade sagt, sa Anna-Brita, det var en sån liten neken människa, hon såg så bra ut. Men hon var så ledsen och grät så. En gång hörde de - men vem det var? - det ropa Anna så det alldeles `gangla' (skakade) uppe i berget. Hon brukade fiska - det var ett fruntimmer som hette Anna - uppe i Tjärsjön, och då en gång ropte det i berget: "Anna! Anna!" Hon fick det så bra till att nappa, hon fick upp så mycket fisk; det tyckte inte frun om, det var hennes fisk kanveta. "Anna, vad är det du gör? Låt bli och ta mer fisk!", ropte det. Men hon blev där ändå. Men så tog det riktigt till att illvråla på henne. Då var hon tvungen till att schappa. Då blev hon rädd, men hon kom hem hel och hållen. Tjärsjöfrun kallte de henne. Även hon bodde allt i berget. Det var givet, det var hon som ägde fisken. Till och med i mina barnaår, vi var där och fiska, minns jag väl hur rädda vi var. De gamle hade skrämt upp oss, kanveta. Men vi hörde de aldrig nånting. Uppe i Sala visa sej en fru i berget en gång för många år sen. De tog ju så mycket silver där. Så sa hon: "Varför ska I ta så mycket från mej? Jag har en syster som bor uti Västergötland, Svinek heter det. Hon är mycket rikare än jag." Svinek, det är här ute i vår skog. Det står i de gamla jordaböckerna. Det var väl ingen som visste, men hon visste om det.
Troll
Det var en karl som höll på med vårarbete. Han gick och harvade. Då kom ett fruntimmer till honom med en bakegressla och frågade, om han ville ta sej på att laga den. "Ja, det går la för sej", svarade han. Han lagade gresslan och la henne på renen. När det lidit en stund, kom fruntimret och tog gresslan. "Vad kostar det?" frågade hon. Men det ville karlen inte ha något för. Men sedan kom hon till honom med en riktigt fin kaka, som han fick för att han lagat gresslan. När hon gick ifrån honom, såg han, att hon var som ett baketråg på ryggen.
Troll
En gubbe var på Vrångetjärns ås och tog näver. Fram på eftermiddan blev han hungrig. Då fick han känna att det luktade gott bakebröd. Han tänkte: "Om jag hade haft lite av det granna brö't." Allerbästdetvar kom det ett grant fruntimmer till honom med en fjärding bröd med smör på. Gubben visste inte, om han tordes ta det. "At du, gubbe, jag vet att det duger", sa fruntimret. Då satte han sej på en stubbe och sa: "Mat i Jesu namn!" Han åt smörgåsen och mådde bra. Men då han nära ätit upp, vände fruntimret på sej, och då var hon ihålig som ett baktråg.
Troll
En kvinna hade nyss fått ett barn. En dag fick hon se en trollkäring komma in och ta barnet ur vaggan och lägga dit en alekamp i stället. Sen gav hon sig iväg utan att modern fick hindrat henne. Men hon skyndade sig upp och eldade upp ugnen och kastade in ale-kampen i elden. Då kom trollkäringen tillbaka med barnet och sade: "Här har du ditt barn tillbaka, jag har inte gjort så illa vid det som du har gjort vid mitt".