Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsksed
Vid påsk skulle dä alltid vara en hög med kakor av alla sorter vid varje tallrik. Tjänstefolket skulle ha lika som de andra.
Hösthalvåret
När det regnar på "Petri Fäng", skall det bli grodder råg. När stubben bär hatt Andersmässe- natt, då skall snön ligga te varfer- dagsnatt. Anders slaskar, jul braskar. Jula sommar, påska venter (vinter).
Påsk
Man fick inte sprinna, rinna, baka eller laka till påsk, för då kom det ohyra i huset sedan. Och så skulle man gå runt om husen då ō sopa, ō sopa bort allt sådant där. Det var de där "dimladara", onsdag, torsdag, fredag ō lördag, som det var viktigt med.
Påsk
Dymmelveckans dagar: svarte måndag, vita tisdag. -, -, -, pås- ka lorda' eller påskafta. Långfredagsriset var det tal om. Man skulle inte använda mjölk långfredagen - den skulle svetta ut eller vad det var. Påskafton på kvällen skulle man ha spjället stängt för påskkäringer. Påskeld brukade vi ha, men inte någon eld vid annat till- fälle.
Påsk
I Skephult skulle de inte hugga på kubben mellan dymle- onsdag mitt på dan och till påskafton, för då skulle korna bli halta. De skulle inte äta någon mjölk långafredag, för då skulle den värka ut på året. Ute i Halland hörde jag talas om, att ungdomen hade gått omkring och tiggt ägg om påsk, men den seden har aldrig varit här.
Påskkäring
Mor till Jabok i Åker for till Blåkulla. Men hon föll ner en gång och bröt låret, och det ville inte läka sig. Men näs- ta påsk ville hon i alla fall å sta igen, och på morgonen fann de henne liggande död på dynghögen.
Påsk
I "dömmelveckan" före påsk fick inte bryggas o inte bakas o inte slaktas. De sa': "Loppor o löss ur våra hus, dit där de bryggar o baka o slaktar!" Om de utförde dessa arbeten i "döm- meln", så kom då loppor och löss dit.
Festeldar
Före min tid eldade de Kristi Himmelsfärdseld här i socknen, men i min barndom var det bortlagt med eldar då och det var bara påskafton, de eldade. (Har inte hört talas om att man el- dat Valborgsmässoafton eller vid midsommar). Vid påskelden sköt de påskaskott, för den kvällen skulle käringarna "ria påsk" på en riva.
Påsk
I dymleveckan fick de inte spinna; och de fick inte ha några blår ute heller, för då skulle dymlingen skita i det, sa de. Julabrödet skulle de som hade riktig ordning på sej, ha om påska. Drick gömde de också. De skulle korsa över dörrarna den veckan, för de var rädda för påskakäringar och troll och allt möjligt då.
Påsk
Påskafta sulle di korsa över alla döra, så sulle inte dä onda kåmma in. dymmelveckan: svarta månda, vita tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda, påska lörda. Långafreda sulle en inte äta mjölkamat, för då feck en värka.
Påsk
Dymmelveckans dagar: svarta månda, vita tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda å påska lörda (älle loda). Ätter klåcka 12 på dömle onsda feck ingen spinna å inget feck gå runt.
Påsk
Så många pojkar som fanns i Fäxhults by var ute i säll- skap och tiggde ägg i bygden, och jag var med dem. Det var annan- dag påsk. Vi började strax efter det vi fått môrabitan på mor- ron och höll på till kvällen. Den som bar korgen kallades för riare. Vi andre hjälptes åt att tigga. På kvällen var vi ihop alla på ett ställe och kokte dem och åte dem. Nej, vi sjöng ingen visa. Svarte månda', vita tisda', -, -, -, påska afta. Dömlingen kom i veden dymle onsdag. Det skulle ingalunda på runt på skärtorsdagen; ej spin- na eller male då. Långfredagen fick de inte äta mjölkmat eller fett. det blev bölder och värkar. Påskeldar - de la stora lass med fåraris på höga kullar och sköt hela natten. Påskakäringarna for åt Hälsingeland.
Påsk
Om man skulle gå ut o ta ris på skärtorsdag, så skulle man ha en kniv på sig. När jag tjänte i Räverud i Visnum, så var det alldeles som om ett par får blivit klippta vid påsk. De var klippta över ryggen, lite nedåt sidorna. De gamla tala ju också alltid om att fåren blev klippta på påsknatten.