Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tjugondag Knut
Eljest hade de för sig att tjugondag Knut skulle ju- len ut. Då sopade de ut julen. Då fick karlarna ta på sig blaggarnsskjorta, och så fick de börja med att äta grovt bröd igen.
Nyår
När de såg nyårsnyet, skulle de inte vara tomhän- ta, utan ha något i händerna, för då skulle de få gott om det. De som kom på besök kallades nyårsgå- vor. Husfadern skulle ha den första, sen matmodern, och sen i ålder allt efter som de var gamla till. Om det kom någon mellan jul och nyår, fick den inte gå utan att ha fått något, om inte mer så lite dricka, eljest bar han ut julen. Det var så skamligt.
Julafton
Vi barn fick till jul ett särskilt julbord med julhögar av alla sorters bröd, som bakades till jul, Underst var en grov kaka, så vörtlimpa o surlimpa o av alla kaksorter, o ett ljus var fick vi. När de kom hem från julottan, skulle de alltid in med samma o ha en sup, en smörgås o ett glas hembryggd dricka.
Tjugondedag Knut
Tjugondag Knut skulle de köra ut julen. Då ställde de gärna till ett litet kalas.
I fjol vid jul då grisa mi ko, då kalva mi so ...
I fjol vid jul då grisa mi ko, då kalva mi so ...
Julafton
De dukade fram all mat de hade på julbordet, o så stod maten kvar där hela julen. Så sa' de, att de döda kom hem på julnatten, o då skulle maten stå framme åt dem. Jag vakna en julnatt o tyckte att en gumma gick från spisen o fram till bordet, men det var väl för att jag hade det så i tankarna. Ljusen brann på julafton, men de släcktes sedan på kvällen. Tjänarna fick en julhög av alla sorters bröd till jul, som de fick ta med sig hem till föräldrarna. Det var grovt bröd, vörtbröd o surbröd o någon vetebulle. Ved bars in till jul, så att det räckte över tjugondagen.
Hösthalvåret i övrigt
Om det regnar sjusovaredan blir det sju veckors regn. Om det regnar den tionde söndagen efter trefaldighet blir det regn i tio veckor. Om det regnar 1 september, blir det regn hela månaden. Sådant som vädret är den 16 oktober blir nästa år. Om det regnar blir det ett vått år. Rimfrost före jul betyder regn ett halvt år efteråt. Anders braskar, jul slaskar. Så många solskensdagar i advent, så många yrvadersda- gar i fastan. "Vinter om jul bliver sommar om påsk." Före Larsmässa kommer ovädren söder ifrån, efter från öster. Om Klemens och Katarina fryser tillsammans blir stark vinter.
Trettondedagen och Knut
Efter tjugondag jul var det att "ta te haverkaka o blaggers- skjorta" igen.
Annandag jul
Annandag jul hörde jag talas om, att ungdomen red staffans- ritt. Men det har aldrig varit i min tid.
Tydor
Så många glöder det blev kvar julafton i elden, så många objudna gäster fick de under julen.
Spöksägen
De döda kom hem och hälsa på om jul. Innan de andra kom till kyrkan var de döda där.
Marknader
Här var stormarknad i Kinna vid midsommar. Den varade en hel vecka. De ståtade inte så mycket till jul som till Kinna marknad.
Tjugonde dag Knut.
Julaftonsdagen fyllde man brännvin, på en stor glasflaska av brunt glas. Denna flaska kallades Knutaflaska. Denna flaska samt en fyrkantig ost skulle stå på julbordet hela julen, men fick inte röras förrän tjug- onde dag Knut, denna dag skulle man skulle dricka ur allt brännvinet som var på Knuta- flaskan, samt äta osten. Sedan var julen slut. Knutaflaskan gömdes sedan i en kista, till nästa jul.