Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Jag tror knappt att det har varit någon skill- nad på troll och jätte. Trollen bodde i berg och backar. De kunde vara i besittning av stora skat- ter. De kunde bergta både folk och "fä." och så kunde de byta bort barn. "Bortbytingarna" voro al- drig så till förståndet som andra barn. Och de voro klumpiga till växten. Talesätt som har avseende på trollen: "dum som ett troll,", "klumpig som ett troll", "led som ett troll", "han springer som trollen i skogen", Mot trollen skyddade man sig med stål eller genom att göra korstecken. Om man gjorde kors- tecknet över en sak, så skulle inte trollen kunna tillägna sig det.
trolldom. Kloka
Det var en gång en gammal gubbe, som kunde trolla. En gång var han på ett skepp, och om morgonen, när han vaknade och skulle taga på sig sina byxor, så var det ett stort hål på dem. Skeppsråttorna hade varit framme igen. Han tog fram sin dolk, brynte den vass och högg den fast i däcket och gjorde ett visslande. I detsamma kommo alla råttorna fram, och den som hade gnagit hål på byxorna gick fram till kniven och luktade på den. Se- dan strök hon huvudet mot eggen, så att huvudet föll av henne. Det var en gång en man, som kunde trolla. Han gick i staden och bar något i ett knyte. Så gick han in på ett kafé och ställde kny- tet på trappan. När han kom ut igen, så stod det en man och höll kny- tet i handen. Men han kunde inte sätta det igen eller gå med det utan fick stå och hålla det, tills ägaren kom. Denne sade då till honom: "Tack skall du ha, för att du hallit knytet för mig". Så tog han knytet och gick.
Troll
Uppe i Ramslätt var troll i ett berg. De skulle väl tagit deras drick en gång, de var åt och brygga. De brygga lite jul, och vörten stod i en kittel. Så kom där en trollkäring och hade med sej två kopparkittlar och skulle ta vört i. Men så var det en som ropa, "Det föll ett barn i elden" - "Nej, det var mitt", sa hon, och så sprang hon. Och kopparkittlarna kasta hon ifrån sej. Och de skulle vara i Ramslätt i många år. Det var en gång det var en präst, som skulle fara till ottesången julanatt. Han red, när han kom mitt för ett berg, kom där ut ett troll med en bägare vin och flydde´n. Han tog bägaren och slängde vinet över länden på hästen. Då hörde han, hur det ropa ifrån ett annat håll. "Man, man, rid åkern den båle och inte vägen de hårde, annars hinner hon dej". Trollet gav sej efter´n se. Och han hade ingen annan råd än han fick hålla på och rida på åkern fram och tillbaka till det var ljust, då hade trollet ingen makt mer. Så han hann inte till nå´n ottesång. När han då hade kommit loss, så skratta det i det andra berget och sa, "Ha, ha, nu narra kristen man Snuttra i Krålsås". Naturligtvis var trollen i de bägge bergen ovänner, och det var den käringen som ropa, att han skulle rida åkern. Men bägarn fick väl prästen behålla. Det var uppe i Sandhult ovanför Borås det skulle ha hänt. Men jag hörde det när jag var barn. Det var ett fruntimmer, som var ute och gick igenom en skog. Så fick hon känna det lukta nybakt bröd. Det skulle allt varit gott och fått, tänkte hon. Rätt som det var stod där en nybakter kaka på en sten framför henne. Men hon torde då inte ta nå´t av den. Det var till att narra henne med förståss, hade hon ätit av det, hade de tagit henne in i berget. Trollen var så förskräckligt fina bara de vände framsidan till, men baksidan var då ihåliga - som baktråg. Det påstod folk att i såna berg där det fanns bergatroll, skulle det finnas medel, för när de slog upp sin dörr glänste det av silver och guld inne i berget.
Kyrkklockor
Far berättade att när de göt stadens kyrkoklockor på gjutarebacken vid Dunkehall, så stod klockan under bevakning dag och natt för inte trollen skulle kunna ta ljudet av den. Om de kunde få ner ett par yllevantar i gjutmassan så blev klangen inte klar utan lät som de slog på vanligt järn. Källegårdsfolket hade också sitt vaktpass, talade far om.
Troll
Trolla, de bodde inne i berga och där bakade de vasspannekakor. Och då dånade de och slog så! Jag var barn då, och ofta sprang vi dit bort till berga och lydde efter, och då hörde vi, hur det brakade så farligt, när de vände sina pannekakor. De hade så farligt mycket pengar därinne, skall jag säga 'na, men de var inte snälla, inte, de bara skällde på folk.
Spiritus
En spiritus kunde den få som hadde en mycket stark tro på en sådan. Om man ville ha en sådan skulle man smussla undan oblaten från nattvardsbordet, och då man kom hem lade man den i en ask. Det blev ett gapande troll utav oblaten i asken, och detta underhölls med fastande spott var mårgon. Nu fick ägaren till asken pengar tillräckligt, och var bara den starka tron och ivern med, så kunde de vinna vad som hälst på en sådan.
Festeldar
Påskafton brukade tändas eldar, dessa kallades Påskvaka, bålet uppstaplades på någon högt belägen plats, att det skulle synas vida omkring. I mitten sattes en stor halmkärve, däromkring och ovanpå lades enris, tills man fick ett stort bål. Det skjöts även vid bålen. Eldarna och skotten skulle vara att skrämma bort häxor och troll med.
Odens jakt
Odens jakt har ja' hört talas om. Han jaga' troll å skogs- rå. Å dä va' en ute en kväll, å han mötte Odens jakt. Då hade han ett skogsrå på var sida om sadelknappen. Di va' skjutna. Bonnen ble' vettskrämd, men han försto', att dä va' Odens jakt.
Mästerskytt
En gubbe som de kalla HarErick gick alltid ut om kvälla och jaga. Han kom då tillbaka med 2-3 harar. Det sades allmänt att han kunde trolla till sig villebrådet. Han hadde tre döttrar och alla tre var harmynta vid födelsen. ### gubben ville alldrig taga av huvudet på någon hare, utan det fick gumman göra, därför blev barna sådana.
Troll.
Vid Ryckingen i Förlanda är det ett berg, och i det berget var det troll. Så hörde folk en gång, hur barna jämrade sig i berget, för de fick ingen mat hade, men då sa trollemora: "I möra ska vvi baka i Rec- kingen, och då spiller mora ut mjöl, och så svär gubben, och så blir det vårt alltihopa" Men om de fick´et, det har jag aldri hört.
Kyrkklockor.
Jag tjänade på Karlsfors i Berg i tre år. Där talade de om att den första kyrkklockan de hade i Bergs kyrka var inte döpter. Rätt som det var så hade trolla tatt den och släppt ner den i Lången där den är som djupast. De fick reda på var det var och skulle ta up henne, men när de hade henne i vattenbrynet, sa' en: "Nu tar vi allt upp 'a". Men då försvann hon. Sen hittade de på att döpa de nya.
Påsk
Det fick inte ryka ur skorstenen efter klockan sex påskaftons eftermiddag. Påskagröten fick därför kokas tidigare på dagen. Påskdagens morgon åt man ägg. En limpa skulle gömmas från jul till påsk. Den skulle ätas påskdagens morgon till äggen. Av den skulle man bli redigt stark. Vid påsktiden stålsatte de dyngorna för att inte trollen skulle ta på dem.
Troll
En nyfödd gosse, som ännu inte var döpt, hade man lagt på två stolar. På natten, när folket sov, hade trollen varit inne och tagit gossen men lagt honom vid tröskeln, för över den kunde de inte komma med barnet. Kvällen efter var barnets far ute. Då fick han se en stor gumma. Han sade något till henne. Då försvann hon och var aldrig mer synlig.