Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan: svarta månda, vita tisda, dömle onsda, skär torsda, långe freda, påska lörda. Före påsk sulle di kôrsa ôver alla dôra (dörrar). Dä jorde min far sum ja minns.
Påsk
I Stannum gick de bort långfredag på morgonen och gav "töle". Det hände allt, att de slog rik- tigt hårt. Det talade mamma om. Och i hennes barndom brukade de tjära dörrarna i påskveckan. Till Höcks i Ytterstad var det en gammal gubbe, som aldrig drack mjölk på långfredag, för då fick han ont i bröstet. Före min tid skulle det ha fun- nits dömlegubbar och påskakäringer. Men i min ung- dom var det nog inga.
Påsk
Från söndag och sedan hela dymmelveckan fick de inte elda i spisen, sen solen gått ner, eljest kom påskkäringarna ner. – Svarta måndag, vita tisdag, dymmelonsdag, skära tors- dag, långa fredag, påskafton kallades dagarna i dymmelveckan. – Åt de mjölk eller mjölkmat på långfredag, så värkte det ut, drack de kaffe, svettades de ut det.
Påsk
De skulle ha sin årsved inne före dymleonsdag, för eljest skulle dymlingen (= dymleonsdag) sätta sig i den, och då skulle den inte gå att hugga. Långfredag skulel alla ha pisk på morron, innan de kom upp. Det skulle påminna om Frälsarens lidanden. - För länge, länge sen, skulle kreaturen också ha av riset. Det var en allmän sed. Hade de inte gjort det, så var det inte riktigt.
Påsk
Om de inte högg årsveden före dymmelonsdag, blev den inte torr, för då gick dymlingen i den.
Påsk
Dymmelveckans dagar kallades förr svarta mån- dag, vita tisdag dymmel ondsag, skär torsdag, långa- fredag och påskafton. I påskveckan skulle ej några hjul gå runt. Man fick ej spinna, ej harva och garnvinnan fick ej gå runt. Larsamora i Botlegården höll på det. Skärtorsdagen var den farligaste dagen. Då var det allra nogast. Tjänarna i Botlegården fingo då endast se om djuren. Dessutom skulle man ju diska och laga mat. Dock fick man ej ens vrida disktrasen, ty då gick den ju runt. Ej något fick göras som gick runt.
Påsk
På långfredagen skulle de piska varann, och det skulle göras på sängen. Det var sed bland ungdomen men bara inom huset, både barn och tjänare skulle ha. "Ja ska ge däj långe fredag," sa de.
Påsk
418. Det var på torsdag påskkäringarna gjorde (sig) i ordning ugnsopeskaftet, som de skulle rida på, och det de skulle ha med sig. På fredag gav de sig iväg, så de hann fram till påskafton. - På påskaftonen skulle alla gå och lägga sig tidigt, innan käringarna for till Blåkulla. Var det lugnt och tyst, for de förbi, eljest sökte de sig tillhåll för natten. Alla dörrar skulle vara stängda, alla spjäll skjutna. Påskdan var de i Blåkulla och dansade med fan, och nybörjare gjorde kontakt med honom och gick eden, att de skulle tillhöra honom alltid. Det har berättats både här och på andra håll. "Upp och därhän och till Blåkulla det väna!" sa de, när de gav sig i väg. Det var nåt mer, som de sa, men det har jag glömt.
Påsk
I påskveckan och i julveckan fick man inte göra något arbete, som gick runt, spinna eller sådant. På långfredag fick man inte äta någon vit mat. Vi hade en dräng här en gång, som inte vågade ta kaffegrädde den dagen.
Påsk
I dymmeln fick man ej baka, brygga eller laka, ej heller göra kringgärning. Ville man bli av med o- hyra den veckan gick det bra om man dymmelonsdag sopade mot dörren och läste upp följande: "Ut loppor och löss och råttor och möss, gå dit där di bryggar å lakar å bakar mens dymmeln är inne". Innan solen gick ned påskafton skulle all kok- ning vara avslutad och spjället lagt. Ville man skjuta en påskkäring måste det ske genom skorsten. I ladugården skulle fordring ske så tidigt att kre- aturen hunnit äta upp den sista tappen hö eller halm, medan solen var på himmeln.
Påsk
"Dömmern" kalla de dagarna före påsk, och under de dagarna fick de ej hugga något, för då fick de halta oxar sedan. De fick ej heller brygga, baka och slakta då, allt skulle vara i ordning förut. Ej heller skulle man låna eller låna bort något, men jag vet ej följderna av detta. Och på långfredagen fick de ej dricka mjölk eller äta mjölkmat eller ha grädde i kaffet, då fick de böl- der och utslag av detta sedan. De kokade surkål då, den var det ingen mjölk i.
Påsk
Allt, som var "kringgärning", allt arbete, som gick runt, fick ej företas i dym- melveckan. Men vad det hade för följd, om man gjorde det, vet jag inte. Och om de högg i dymmelveckan, så skulle kreaturen bli halta sedan.
Påsk
"Demmern" kalla man dagarna före påsk. Dagarna i påskveckan var: "Frimånda, slicketisda, demmelonsda, skärtorsda, långe freda, stackete lörda." All mjölk, som man åt på lång- fredagen, skulle värka ut sedan un- der året ur kroppen i bölder.