Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Festeldar
Här har de eldat om påsk och Valborgsmässoafton. Nej, inte Kristi himmelfärdsafton eller midsommarafton.
Påsk. Festeldar
Påskveckans dagar benämndes: svarte månd., vite tisd. dömle onsd. skär torsd. lång fred. påske lörd. Om påsk och Valborg tändes eldar ute.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan: svarta månda, vita tisda, dömle onsda, skär torsda, långe freda, påska lörda. Före påsk sulle di kôrsa ôver alla dôra (dörrar). Dä jorde min far sum ja minns.
Festeldar
Här har de eldat om påsk och Valborgsmässoafton. Nej, inte Kristi himmelfärdsafton eller midsommarafton.
Vårhalvåret i övrigt
Om det är frost gamla vårfrunatt blir det fyrtio frostnät- ter sedan till Michaeli. Om det regnar trefaldighetssöndagen blir det regn varje sön- dag under trefaldigheten. Så många tövädersdagar som första nyet har, så länge ligger säden ogrodd i jorden. Peter Katt kastar en varm sten i sjön. Då töar det lika myc- ket under som ovanpå. * Om det regnar bönsöndag blir det regn i tre veckor. Sådand väder det är om påsk, blir det om pingst. Vackert väder söndag efter påsk betyder tidig vår. Vackert väder andra söndan efter påsk betyder vacker sommar. Vackert väder tredje söndan efter påsk be- tyder god gröda. Vackert väder fjärde söndan efter påsk betyder god bärgning. / * Om det är frost den 22 februari på natten, blir det frost 30 nätter i följd. Om det är frost på nyårsnatten, blir det frost tre ny i följd. Sådant som vädret är den 21 mars, sådan blir våren.
Röda söndag (1:a söndag efter påsk)
"Röda söndan" det var förste söndagen efter påsk. Sådant som det var den söndagen skulle det bli i sju veckor.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan kallas svarte mån- dag, vite tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, lång- fredag och påskelördag. När det var påsk, då skulle de stänga och sätta en kåst (kvast) emot dörra, så inte påskekäringar- na kom in. Då var de ute, se. Något annat har jag aldrig hört de hade för sej om påsk. Åtminstone inte vi hemma. Hur de hade det på andra ställen, det vet jag ju inte.
Påsk
Om påsk elda di och så sköt di både vid eldarna och på andra ställen. Ungdomen tinga' tjörtunnor, så di kunde ha tre fyra tunnor på varandra, ju högre dess bättre. Så skulle di supa ### om påsk. På påskafta rita di upp påskkäringar och skicka till varandra. Det var påskkäringar, som red på en raka. Häxorna for till Blåkulla om påsk.
Julneken
Neken åt fåglarna, "julneken", skulle opp klockan elva på julafton. Den sattes på en stör, i ett träd, eller också kvistade man av en liten gran så, att endast några kvistar voro kvar i toppen, och så satte man neken i den. Denna sattes då upp vid boningshuset. Men de kunde också trä neken på en stör i gärs- gårn. Neken var för fåglarna. Den satt kvar till påsk, för att "julen vara till påska." Men jag vet inte att de gjorde nåt särskilt med den när de tagit ner den.
Påsk
Om påsk ritade de alltid en ring på logdörren, med ett kort inuti, för att inte påskkäringarna skulle kunna komma in och modstäla kreaturen.
Påskakärringar
Påskafton efter klockan tolv på natten for påskakärringarna till påskberget vid Marstrand och återkommo hem Annandag påsk på natten. De for genom skorstenen ridande på kvasten och hade kaffekittel med sig och smörjehornet vid sidan. På påskberget skulle de dansa och roa sig och "fans gesäller" kommo då dit och dansade med påskkärringarna. Det gjordes påskfyrar på bergtopparna, påskafton och annandags påsk kväll för att lysa påskkärringarna. Om påskafton brukade man säga; sopa, raka, smörjehorn giver jag dig som resedon.
Påsk.
Man skulle tvätta sig i påskasnön för att inte bli sol- bränd. När barnen kokade ägg om påsken, brukade de vira in dem i hundkexblad. Äggen blev därigenom vackert teck- nade med mönster i gult.
Festeldar
Barn och ungdom tände eldar ute påskafton, Kristi him- melfärds afton och Valborgsmässo afton och dansade kring eldarna. Tjärtunnor tände de bara om påsk.