Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
På Sörbovallen fanns en stuga, som stod öde. Det påstods att troll hade flyttat in i stugan. Det tänk- tes alltid, att så snart en stuga blev stående öde på en vall, så flyttade troll och vittror in i den.
Vattenväsen
Det var vittra i alla sjöar. Var det någon som fick se vittra i sjön, betydde det någon kommande händelse.
Vittra tvättar trågen
Då det regnar och solen skiner, då ska vittra tvätta trågen, har dem sagt.
Vittror visar sig före regn
Vittren brukar visa sej före regnilar (väder med hastiga växlingar mellan regn och sol). 'n Manne Jonsson, han tala om att han for ut på ett skifte här, det var i slåttann, och då han kom dit så såg han en kvinna som gick där och räfsa och kappese (skyndade sig) så det var värre. Han trodde det var pigan och tänkte: "Men vad friden, har hon hunnit hit före mej!" Men innan han hann fram, så stormregna det. Och kvinnfolket var försvunnet. Det var vittra.
Vittror
Farfar såg vittren många gånger. Hon såg ut som en människa. Men hon kunde visa sig i vad som helst. När hon hade röd klänning, så var hon god. Då kunde man få så mycken fisk som helst. Om en fick se henne i röd klänning när en var på jakt, så fick en tur att få fågel eller annat vilt. När hon var klädd i svart klänning så var hon vid dåligt humör. Det hade regnat och solen sken. Då stod en vittra och tvättade kläder. Det såg farfar tydligt. Hon stod på bladen i vattnet. Det var farligt att tala nå- got olämpligt till henne. Det hade farmor gjort. Hon blev biten av en vitterhund i benet. Hon blev al- drig bra i det benet.
Vittrornas ursprung
Det var innan de vart utdrivna ur paradiset. Gud kom in till Eva och frågade efter hennes barn. "Ja, det är dem jag nu har inne", sa hon. Men hon hade ju en massa ute, men dem hade ju inte några kläder, dem var naken, så hon ville inte visa dem. "Dem som då är ute, dem ska också få vara ute", sa Gud då. Och det vart vittren då.
Ser och hör vittror
Jag minns att min egen far — jag var fjorton år då han dog — han tala om hur han såg vittren. Då han hade varit ut till Skinnarbyn kunde han komma hem och säga: "Nu blir det dåli-vär (dåligt väder), vittra var så gla i Brynebacken." Jag minns en granne också som sa: "Nu får vi snö och dåli-vär, för viteronga skratte och var så gla däri Brynebacken." En som heter Per Jonsson här, han kom och körde, hade varit till Umeå, och då han kom ungefär åt samma ställe, så hade det komme två vackra flickor och skrattat och koxat in i öga på'n, och sen försvann dem. Han vart inte rädd heller. Han tala om det själv för mej, och han sa: "Du vet det var vackra stintor. Dem sken bara bra!" Det har varit mycket märkvärdigt här vid Brynesjön och Brynbacken. Dom såg hur det stod kvinnfolk på sjön och metade fiskar.
"Hallonen försvinna, och han befinner sig i ett halfmörkt rum"
År 1908 besökte Elsa Helleberg Tjälamarks by i Västerbotten och där berättade bonddottern Augusta Nilsson för henne om vittras hallon. Berättelsen återger hon i en uppteckning från samma år. Beskrivningen ingick i upptecknarens utbildning på Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala där eleverna regelbundet samlade in uppgifter kring hushållning och levnadssätt i stad och på landet.
Jonas August Nordström, Carl Bergkvist och Per-Uno Ågren
JA N: - 0,5 min. Forts. Husens indelning och utseende. MS: - 1,5 min. Skohö. - 6,5 min. Marknadsminnen. Kyrkhelger. - 1 min. Timring, kroppåskalas. (17 B). - 5 min. Brännvinsbränning. - 4 min. Getning, getost, ostkorgar. - 2 min. Sandsjö bys historia. - 3 min. Boskapsskötsel. - 7 min. Vittra, vitterhistorier. Baran. (18A-B). - 1,5 min. Baran, läsa bort värk (19A). AJ: - 8,5 min. Spinnrocksmakare, korv, rocktillverkning. OS: SF: JG: - 4 min. Folkmedicin, jorddragning, bortbytingar. Stål över vitterkor. AH: - 5 min. Königs-släkten. Exercisen på Gumboda hed, paltförsäljning på exercisplatsen. - 1,5 min. Mathållning i skogen. - 2 min. Getning. - 2 min. Snarning av fågel, samtal om jakt. - 1 min. Nyodlingsarbetet. CB: Anekdoter om Bygdeå kyrka och om reformationen.
Vittror - Bortbyting och bortbytingar
Min mamma tala om att det var på ett ställe, som dom hade ett nyfött barn, och då fick pigan höra att det var en röst som sa: "Nu, då dom ha somne, ska vi gå å byt barna vä dom." Då gick hon in och klädde ut en kvast och la i vaggan, och så läste hon över barnet och tog det till sig i sängen. Då hade dom kommit och bytt, men det dröjade inte lång stund förrän dom var där och bytte tillbaka, för då tycktes dom väl ha fått för dåligt. Och det där det hade hänt inte långt från mammas hem. Det var också på ett ställe där som ett barn blev bortbytt. Han som dom fick i stället hade dom tills han blev trettio år, och han bara grinade (grät) och var så underlig. Mamma såg honom också. Men så var det en gång dom var till en trollgubbe, och han sa att dom skulle elda opp inni bakugnen och så häva in honom dit. Och dom skulle göra det, men då dom skulle täpp in honom i bakugnen så kom vitera och tog igen honom. Han bara försvann. Men då stod deras pojke där i stället, och då var han stor och grann och riktig. Det var i Nyby i Vännäs det där, och det var en riktig viterby.
Intervju med Karl Vikberg (f. 1898)
Intervju med Karl Vikberg (f. 1898) i Norsjö socken. Intervjun gjordes 1968 av Gunnel Westerström och Torsten Ordéus.
Intervju med Ester Mannberg (f. 1892)
Intervju med Ester Mannberg, född 1892 i Umeå. Inspelningen är gjord år 1953 av Evert Larsson och Folke Hedblom. De sitter i ett rum innanför Esters kök. På de första ljudfilerna hörs sprak från en knarrande korgstol.