Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Ingar Fridh
Div. prat. Söka tjänst. En orättvis lärare. Söka tjänst. I skolan. En orättvis lärare. Första tjänsten. Läsa för prästen. Namnbyte. Binda fiskegarn. Prästen Collin och namnet Köno. Föräldrarna. Bödetös. Trelleborg. Barka garn. Rep. Div. prat. Torsk. Ålfiske. Sälja fisk. Plocka sillen ur garnen. Grönsaker. Mathållning. Vinterfiske. Spöke. Med. Skeppsbrutna spanjorer. Anekdoter. På Skåre. Strandningar. Drunkning. Segelrännan. Åska. Åska. Dans. Julkalas. Julottan. Kyrkan. "Smittens" ungdomar. Dans. Midsommar. Julkalas. "Smittens" ungdomar. Hus. Lotsar. Strandgods.
Midsommar
"Majstången" kläddes med löv. En krans snoddes om stången från roten till toppen. På korset en lövkrans vid varje ända. Midsommarnatten gick någon käring och drog ett lakan efter sig i gräset. Det hade hon fastsatt i kläderna, så släpade det efter henne. När hon kom hem vred hon ur daggen och gav korna i drecken. Hon tog nyt- tan ur alla de "jôla" hon gått över. Jag hade en bror som hade sett det. Så jag vet att det är san- ning.
Midsommar
På midsommarkvällen gick en och plockade en blom- sterkvast med alla slags blomster i. Den hängde man i taket. När den hade hängt så att han var allde- les torr, så tog man ned den och gömde den. Av denna kvast gav man korna när de hade kal- vat. Hade en något kvar av den på julkväl- len så delades den lika mellan alla kreaturen.
Midsommar
I min ungdom hade vi "majstång" i gårdarna här. Det var en lång barkad granstång, som en res- te upp å stöttade omkring. Men han kläddes. Det var jäntorna som klädde den. Å pojkarna hjälpte ock- så till. Det var en krans som räckte kring hela stången. Björkris bands ihop till en lång krans som rullades omkring stången i spiral. På mitten ett kors, som var klätt med löv, pappersremsor och blommor. I toppen var det en stor krans, å så en krans på var armen. Så kom folk å dan- sade å lekte hela natten kring stången. Jäntorna gick å plockade blommor å sov på, för att de skulle få drömma om sin blivan- de.
Midsommar
"Majstång" mins jag. Den sattes upp om midsommar- kvällen. Den sattes på en passande plan, där en kunde dansa å leka. Stången virades om med en lövkrans från roten till toppen. En bra stor lövkrans på var- dera korsarmen och en stor krans i toppen. Blommor var instuckna i lövet. Eljest dansade de mycket på logarna sommartid. På kvällen brukade ju fruntimren gå å plocka blommor å sova på för att de skulle forska ut, om de skulle få någon fästman.
Midsommar
Om midsommarkvällen, sedan daggen hade kommit i grä- set, så slogs det runt ladugården. Det gräset torkades å så hade man det att ge kreaturen, när man ville att de skulle mjölka bra. De skulle bli friska och kraftiga av det gräset. "Majstång" hade de i gårdarna här. Det mins jag från min barndom. Den sattes på en jämn backe så att det gick an att dansa där. Stången var flera meter lång. Runt stången vevades en lövkrans i spiral. I toppen en flagga och på armarna vardera en krans. En stor krans i toppen (horisontalt). Jäntorna hjälptes åt att kläda stången och pojkarna reste henne, när de hade samlats på kvällen.
Midsommar.
Tidigt på morgonen midsommardagen eller sent på kvällen midsommarafton skulle man kunna ta mjölk- och smörturen från andra. Man skulle dra ett lakan på grannens "likersta jâle", så att man fick lakanet fullt i dagg. Sen gick man hem och vred ur den daggen och gav kreaturen att dricka. Det räknades på, att man hade "stôle musta" ur en annans åker på det sättet. Ingen som ville vara hederlig tog sig för sådant. Men jag mins allt någon käring som inte var säker med det-däringa. All kraft satte sig i daggen den natten, å det var därför som man skulle passa på att kara till sig mjölk och smör.
Midsommar.
På den tiden man hade öppna spisar, så satte man en stor björk i eldgruvan om midsommarafton. När sommarvärmen kom så flyttade man till köket. I alla hörn fäste man kransar av klöverblommor och andra vilda blommor. Kransar hängdes också här å där på väggarna. På den största och slätaste väggen hängde man upp ett lakan. Detta pryddes med blommor och kransar av blommor. Man tog av alla slags blommor. Man flätade kransarna. Det skulle vara en för varje person i familjen. Så i mitt föräldrahem. Man hackade granbarr och strödde på golvet. Utanför dörren ställde man björkar. De böjdes ihop med top- parna, så att det blev som ett valv. Den som kunde passa sig att vara ute i tid mid- sommardagen på morgonen, och få den första / vattenbyttan ur källan, fick "römmen" (grädden) på mjölken om sommaren. Det var den morgonen man passade på att skaffa sig tur till mjölk och smör. Och på midsommardagens morgon skulle kon äta det som hon aldrig ätit förut under året - "osnoppat" gräs (: gräs som man inte vidrört med lie el. tagit av förut). Kon skulle "fires" med detta.
Midsommar
Jag mins den sista majstången för en 25 år sedan. Den stod vid Kvarnkroken, en slät plan Man brukar lägga timmer där om vintern. På mid- sommarkvällen dansades där och koktes kaffe. "Majstången" var en slät stång. Stången barkades. Stången var virad med löv och blommor. En krans runt om stången i spiral från roten till toppen. På vardera korsarmen en krans häng- ande för upp och ned. En stor krans i toppen hängande i snören (horisontalt). En pinne rätt genom stången som ett kors. Stången rak å fin. Överst i toppen en vit flagga. Ett vitt la- kan el annat vitt i toppen. Stången omkr en 15 m lång. Med detsamma de skulle börja kalaset, restes hon. Jäntorna från närmaste / gård hjälptes att kläda henne och pojkarna reste henne. När de fått upp henne så blev det jubel, å då började dansen. Eljest var det ju vanligt att de gick till en loge eller gammal stuga å dansade. Det fanns ingen an- nan särskild plats. Inne i stugan pryddes med löv och blommor till midsommar. Kvistar sattes här å där i taket. Blom- mor lades på skåp och hyllor. Om midsommarkvällen tog jäntorna tydor. Då gick de å plockade 9 sorters olika blommor å band ihop. Dessa blommor lade de sig att sova på, å då skulle de drömma om fästmannen.
Midsommar
Jag mins att käringar gick å plockade blommor på mid- sommarkvällen. Gamla nämndemansmora i Skärmnäs bru- kade alltid att gå å plocka blommor mellan Skärmnäs och Grinsbol. Jag såg att hon tog en blomma här å en där. Somliga sade att hon hade dem till trolldom andra att hon hade dem till läkemedel. Maja i Hyn (?) plockade blommor midsommarkvällen som hon hade till "medi- kamenter".
Midsommar
Det var mer vanligt med "majstång" förr i värl- den än det är nu. Då restes "majstång" vid herrgårdar- na å vid större ställen. Jag mins att majstång var rest vid Karsbol. Den restes på gården. Stången var närapå lika lång som en flaggstång, men hon var in- te målad. De band en lång krans av löv å vevade den i spiral runt stången från roten till toppen. I top- pen var det en flagga. Uppemot toppen ett kors. Det var vevat med löv. På korsarmarna hang det kran- sar. Jag vill minnas, att det var en krans på var- dera armen. Kransarna var bundna av vilda blom- mor. Gult å blått papper i lag med lövet. Stången restes i en håla och stöddes vidare av tre "stötter". Flic- korna och pojkarna på gården hjälptes åt att kläda henne. Hon fick stå till dess att lövet och blom- morna / torkade. Mycken ungdom samlades till den. De lekte "ringdanser" omkring henne å dansade. Majstången res- tes alltid på en plan plats så att det gick bra att dansa. Vet inte att "majstången" har ansetts förestäl- la något särskilt (människa el.dyl.). Inte har jag hört att man dansat med en halmgubbe el. dyl. vid majstången. Bröllop brukade allt hållas på mid- sommar. Nattfrierierna var vanligast då. Alla pojkar, som det var något med, skulle ha en fäst- mö på midsommarnatten att följa med hem. Då kom de inte hem förrän fram på morgonen mid- sommardagen. Där stugan var trång gjorde de allt en liten lövsal, som de kunde sitta i å dricka kaffe. Den folkliga benämningen på majstången: "majstång", "messômmersstång". Sådan stång restes inte vid annan tid än midsommar. Midsommarens firande i övrigt. Man klädde med löv. Lövbuskar sattes ute vid trappen. Inne i stugan prydde man med asp- / och rönnlöv. Asplöv ströddes på golvet. Lövkvistar sattes runt spisen, i vrånarna, på hyllorna å i ta- ket. Vilda blommor plockades å hängdes på hyllor å skåp. Där torkade de. Det skulle vara så nyttigt att ge kreaturen de blommorna. Det var ett slags breda "blackor" som plockades mid- sommarkvällen å torkades. De skulle vara till lä- kemedel. Mor å många andra var ute å tog dagg midsommarnatten. Hon tog den med lakan. Daggen vreds ur lakanet i ett kärl. Den daggen var så bra att tvät- ta sig med. Vi brukade blanda sådan dagg i tvättvatt- net, när vi skulle tvätta oss. Hon skulle vara sär- skilt bra för barn. Om de fick "utslag" på krop- pen, så tog en av den daggen å tvättade dem.
Midsommar
1. Gossar och flickor komma med fröjd midsommaren att fira. Majstång ska resas här på sin höjd, kransar det ska vi vira. Blommor på ängen plocka vi må Röda och vita, gula och blå:,: blomor på ängen plocka. 2. När den blir färdig, högrest och grann, alla må vi då sjunga Vackrare majstång finnas ej kan, dansa skola de unga! Kommen nu alla, stora och små! Raskt med i ringen, hopp, låt det gå:,: Kan ni, så må ni sjunga!
Midsommar
På midsommarnatten mellan högstnatten och solens uppgång har de haft många konster för sig. De plockade blommor på en annans vall och gav sina egna kreatur. Då trodde man, att dessa fick till godo all den näring, som fanns i den andras hela vallmark. De skulle dra ett lakan efter sig på en annans mark och samla daggen. Sen vred de ur den daggen och gav sina egna kor. Då skulle dessa ge like myc- ket mjölk, som om de hade fått all den gröda, som man släpat lakanet över. "Drömgröt": De kokade en gröt av tre nävar mjöl och tre nävar salt. Den skulle de äta, innan de som- nade för att drömma om den blivande maken.