Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk
Namnen på dymmelveckans dagar: "Skärmåndan, fläsktisdan, askonsdan, skärtors- dan, långfredan, påskalördan." Vet ingenting särskilt med dessa dagar. Både skärtorsdagskvällen och påskkvällen var farli- ga, för då skulle påskkäringarna ha stor makt med att förstöra djuren. Det var farligt att de skulle göra detsom ont var å ta nyttan av djuren. Men för att de inte skulle göra det, så tog en å strök ett kors på dörren. Om de kom in å fick klippa fåren i tin- ningarna, så vart det inte något med fåren sedan. Vet inte att någon tiggt ägg. Var det inte så att en hade ägg själv så fick en vara utan. Men efter ett gammalt bruk, så skulle en äta ägg på påsk- afton.
Påsk
Hörde talas om en käring här i socknen som skul- le resa till Blåkulla. Hon kom inte längre än till fä- huset. Där blev hon sittande på en get å kunde in- te komma av geten förrän solen gick upp på påsk- dagen om morgonen. Tidigt om påskaftons morgon var de uppe å smid- de kopparnaglar. De skulle vara bra mot troll- dom. Om påskmorgonen dansade solen. Kom en upp på ett högt berg den morgonen å såg solen, så fick en se det. Påskbrev kastades i stugorna om påskkvällen Fula käringar ritades på breven
Påsk
Namn på dymmelveckans dagar: "korvmåndan, fläsktisdan, askonsdan, skärtorsdan, långfredan och påsklördan". Skärtorsdagskvällen och påskkvällen (nat- ten till påskdagen) var farligast. "Påskkäringarna" var ute på dessa kvällar. För att inte de skulle komma in i ladugården gjordes kors på dörrarna med tjära. Mycken skjutning förekom. Det var för att skrämma på "påskkäringarna". Ägg åts på påskafton. Någ- ra särskilda bruk därvid mins jag inte.
Påsk
Om påskaftonen på kvällen, när en stillade kväll, så skulle man ta med sig ett bibelblad eller psalmboksblad, så skulle det sättas i dörrposten, så att inte påskkäringarna skulle göra något ont. Om skärtorsdan ville inte farmor spinna, för det "blev ont åt det", sade hon. Skärtorsdagskvällen var påskkäringarna till alla kyrkor å stal malm av klockorna.
Midsommar
"Majstång" mins jag. Den sattes upp om midsommar- kvällen. Den sattes på en passande plan, där en kunde dansa å leka. Stången virades om med en lövkrans från roten till toppen. En bra stor lövkrans på var- dera korsarmen och en stor krans i toppen. Blommor var instuckna i lövet. Eljest dansade de mycket på logarna sommartid. På kvällen brukade ju fruntimren gå å plocka blommor å sova på för att de skulle forska ut, om de skulle få någon fästman.
Midsommar
Om midsommarkvällen, sedan daggen hade kommit i grä- set, så slogs det runt ladugården. Det gräset torkades å så hade man det att ge kreaturen, när man ville att de skulle mjölka bra. De skulle bli friska och kraftiga av det gräset. "Majstång" hade de i gårdarna här. Det mins jag från min barndom. Den sattes på en jämn backe så att det gick an att dansa där. Stången var flera meter lång. Runt stången vevades en lövkrans i spiral. I toppen en flagga och på armarna vardera en krans. En stor krans i toppen (horisontalt). Jäntorna hjälptes åt att kläda stången och pojkarna reste henne, när de hade samlats på kvällen.
Påsk.
"Långfredasrise" skulle vara för att en skulle bli vaken den morgonen. För om en låg länge den morgonen så kom en inte att bli något vidare på hela året sedan. En blev lat å dåsig. Barnen fick också stryk, men det var bara att en stötte litet med vidjan på kroppen Om inte det ville ryka uppe ur skorstenen på påsk- morgonen, så hade påskkäringarna suttit på skorste- nen och vilat. Då var det inte annat än om en kunde kasta en kniv i kors över skorstenen.
Påsk
"Om påskafton fick kora en var sin boll som en hade gjort tå tjäre. Di baka in tjäre i mjölet. Om inte kora feck en tocken boll om påskaftan, å en glömde te å göre ett kôrs tå tjäre på dôra, så kom påskkäringa å feck makt mä djura te å gö- re va ont di ville."
Påsk. Rim på påskbrev.
1) "Sopa, raka jag dig sänder samt ett litet smörjehorn, Tag det upp med egna händer, smörjer du väl, så rider du fort till mofarns port. Där möter dig Kerstin och kapten som rir på oxer och andra på kor, men akta dina ben för stocker å sten, så att du inte blir halter å trillar som en valter å inte blir ### i hela vårt stift." 2) "Nu far jag till Blåkulla berg med kaffekokarn å ägg." / 3) "I påskekvällen när skotten knaller då rider käringarna till Häklefjäll." 4) "Jag satt i mitt kök, jag skalv å jag frös, mor kokte välling, far kokte gröt." 5) "Brått, brått till Blåkulla berg där dansen går så länge natten rår."
Tabu
Om en låg med huvudet åt norr och somnade så fick en ont i huvudet.Det brukade mor var- na oss för om vi lade oss ute på backarna och somnade. Åt norr hade de aldrig något vidare förtroende, för det var farligt åt det hållet.
Läkekonst
Om en hade varit ute på kvällen å blivit "gast- kramad", så skulle en annan person ta svavel å röka runt omkring en. Eller också skulle en bita i en selputa. Jag blev så illa "gastkramad" en gång å mor trodde att jag hade kommit ivägen för någon död.
Slåtter, skörd.
Om det inte blev något på apel- eller päron- trädet, så brukade de skylla på "dä som va ont". Dä ä nog di små svarte som ha vôre å tog'et", bru- kade en få höra att de sade.