Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Hösthalvåret
Det är en märkesdag de har, när Anders braskar så slaskar jul, och om Anders slaskar så braskar jul. "Om stubben har hatt Andersmässnatt, skall vintern ligga till Vafrenatt".
Naturfenomen
Åskan kallades "torndön" förr.
Festeldar och nödeldar
Man tände eldar på påsk- afton o likaså på "Pelegrinus." Det var roligt på Pelegrinus, vi gjorde riktiga risbål. Vid sväng- en neråt Gullspång elda vi, spel o lek hade vi också o berätta historier.
Marknader
Till "fastingsmarknan" i Kristine- hamn skulle både yngre och äldre. Tjänstefolk hade två dar ledigt enligt tjänstehjonsstadgan. Marknaden vara 8 dar, men ändå längre därförut vara den tre veckor. Till fastingsmarken vävde de "fastingsväv" här o sålde, linnevävar. Många hade lin sått bara för att få fastings- väv. Till Hova marknad for de med djur. Dit kom oxdrifter ända från Småland.
Vårarbete
Bruna bönor skulle sås på Beda-dagen. Och lin på Urbanus- dagen. Och för längre tillbaka sen gick gubbarna ut tidigt då i bara skjortan o sådde linet, då skulle detta bli långt o "rektit". Min mor o mormor tala om att bröd skulle gömmas från jul till vårarbetet börja, då skulle de äta av det, för det var särskild kraft i det brödet. Mor o mormor var från S. Råda. Det var en hög med bröd som skulle ligga på bordet över hela julen o gömmas sen, sa' / mormor. Det är troligt att det var detta bröd som gömdes till våren. Men det vet jag inte säkert, ty detta var före min tid.
Slåtter, skörd och tröskning
När de satte opp säden i "re", så ville de, att de sista neckerna skulle bli ett par, annars blev den som "redde" änkeman eller änka om det blev en udda nek sist.
Slåtter, skörd och tröskning
De skulle försöka allra först få in en hötapp i ladan som det ej regnat på, då skulle de få in allt höet torrt. Om ett fruntimmer bar in första höet i ladan, så skulle det bara bli kvigkalvar sedan.
Slåtter, skörd och tröskning
När de satte opp säden och det fattades nån nek i "reet", så skulle det bli mindre skörd nästa år. När de hade gjort skörden färdig skulle de skrika och väsnas, o då hade de "tage haern."
Slåtter, skörd och tröskning
Det är bara det pratet, att de ska "ta haren" när de håller på med skörden, det är när de tar det sista. De kan säga när de slutat vilket arbete som helst: "Nu ha du tat haern!" Var det något till bonde så skulle han ha avtröskat till jul. Om äggen var alldeles fulla utan tomrum, så blev det fulla lador det året.
Slåtter, skörd och tröskning
Den som först fick ifrån sig med skörden, gick till de andra inom gården o hjälpte dem. När allting var färdigt med skörden på ett ställe, så var det kalas för grannarna, både karar o fruntimmer.
Slåtter, skörd och tröskning
Den som först kom från kyr- kan efter julottan, fick först in skörden sen under året. Den som skar de sista stråna på åkern tog haren, det ville de gärna göra. Nybörjare i slåtter o skörd skulle plågas för att få träning. En brännvinsbutelj skulle läggas ner i första neken i la- dan, för att det skulle bli iver vid trösken sen. Sen blev det fest på detta när de sluta. Den, som blev sist vid slåtter o skörd, var ett "ättergångsnöt."
Tydor
Häst å karl var bra möte. Käringar var elakt möte. Vid möte med en sådan skul- le en spotta tre gånger åt vänster. Om en visste om en person som hade skämt bort något för en eller trollat, så skulle en slå till den så att näsblodet rann. Då gick trollningen tillbaka. Om en kom å berömde korna så skulle en säga ""köss dôm i rôva". Då fick han inte makt att skämma dem.
Odens jakt
Jag vet ingenting om denna jakt. Hörde aldrig talas om något kusligt i den vägen.