Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomas
När "Tömesmöss" var inne, så skulle spinnrocken bäras ut. Mellan "Tömmesmöss" och jul gick det inte an att spinna eller ta sig före något arbete som gick runt. Det blev inte så mycket arbete på de dagarna mellan "Tömmesmöss" och jul. Vedhuggning förekom. Det skulle vara gott om ved. Bäst om den räckte över hela julen.
Annandag jul.
I god tid, före alla andra gick man till källan och hämtade in vatten. Det var så förmånligt att komma först, för då fick man kraft ur källan för hela året. Detta förekom på min tid. Detsamma med djuren. Hästar- na red man med och vattnade i så många källor man hann med. Det gällde att komma först till källan. Vattnet skulle vara särskilt hälsogivande den morgonen.
annandag jul.
Tidigt på annandagens morgon, så skulle alla skyn- da sig först till brunnarna och vattna hästarna, för då skulle de bli feta å granna. Somliga ha- de så brått att de kastade sig upp på hästryggen och red, för att de skulle hinna till många brun- nar. Jag mins inte, att det var någon sång. Stjärn- gossar mins jag ingenting till. Men på den mor- gonen gick de å mokade ladugårdarna åt varandra.
Annandag jul
På juldagen skottade man inte ut i ladugården. Det var pigor och drängar, som gick omkring och gjorde det på annandagens morgon. Sedan väckte de folket för att få en môkgås för sitt besvär. Men var det ett ställe, där de inte tyckte om folket, så kunde de skotta in gödsel i stället för ut.
Årsgång (Jul)
har ingen av mina medd. känt till. Däremot s.k. omgång (d.v.s. att ta orakel gm att titta in gm fönstret, när folket åt på julafton) allmänt omtalad av de gamla.
Annandag jul
Annandagen på morgonen brukade de gå å 'môke ut' gödslen i lagårdarna åt varandra. När det var gjort, så var det att gå in i stugan å få 'môkegåsa'. På 'tjugnehälja' skulle det ständigt vara 'tjugnekalas' i stugorna. Då var både unga å gamla med. Då dansade de hela natten, åt, söp å drack.
Julens mellandagar
Far talade om att de gick med ljusa stjärnan under julhelgen. Han nämnde inges viss dag. De voro styva att sjunga. De sjöng å sköt innan de gick in i en stu- ga. De skulle föreställa de vise männen. 'Mörkolands konung' och konung Herodes var med i sällskapet. Mer mins jag inte av vad han berättade.
Annandag Jul
I Spätterud x) brukade de klä ut en oxe med trasor och bjällror och slikt och körde in den i stuga tidigt om anndagsotta då en skulle opp kl. 2. Senare på dagen kom ljuse stjärna. x) kommun i Nyed
Annandag jul.
Man skulle stjäla sig bort till grannarna och skotta deras laugårdar.
Annandag jul
Tidigt på morgonen, innan de hunnit komma upp i stugorna kom "staffansgôssra mä ljusa stjärna". Det mins jag inte själv till. Men jag mins som vanligt att drängarna i gårdarna gick till några vänner å gjor- de rent i stallet och lagården. Det var vanligt att des- sa skulle passas på och ropas in på traktering. Om drängen, el. om de var ett par, fick vänta förgäves på trakteringen, så gick han tillbaka och skottade in så mycken gödsel som han mäktade med. Det var lön för snålheten.
Annandag jul
Drängarna var tidigt uppe och vattnade hästarna. Tidigt på morgonen gick en och annan till andras stall. Var det vänskap så fick husbonden stallet fint och pyntat, men var det ovänskap så "skôtades" gödseln in i stallet så att hästarna stod upp till taket med bakbenen. Tidigt på morgonen gick ungdomen till kyrkan och sjöng Staffansvisan. Det var en gammal sed.
Annandag jul
Annandagen på morgonen brukade folk stiga upp ganska tidigt. Gårdsgrannen el vänner brukade komma och skotta ut gödseln i stall och ladugård och göra fint. Dessa bjödos med in, å då blev det kalas. Då blev alla fägnade på klengås och glögg. Hade man ovänner så kun- de det se allt annat än fint ut i ladugården, när man kom dit på morgonen. All möjlig göd- sel hade kastats in.
Annandag jul
Tidigt den morgonen var ungdomen ute å sjöng vid stugorna. De brukade vara några stycken i säll- skap. De gick från gård till gård. Brännvin och sovel fick de i stugorna. De sjöng Staffansvisan å andra visor. Det var så brått med att få ut gödseln ur ladugården den morgonen. När de vaknade på gården å kom åt ladugården så kanske att gödseln var ut- kastat å golvet var sopat å fint å kreaturen stod å åt. Då hade någon från grannstugorna varit i ladugården å gjort detta. Hade famlijen någon ovän så hände det att ladugården var halv i gödsel när de kom dit. Då hade någon skottat in gödsel från dynghögen. - På annandagen om kvällen började jul- kalasen.