Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskhäxeri
Påsk betyder häxeri och i handen håller vi
Påskveckan
Dagarna i påskvec- kan kallades "askmån- dag, tvättisdag, dimmel- onsdag, skärtorsdag, långfredag o påskaf- ton." De ville gärna tvätta då på måndag för längre tillbaka se- dan, de hade ej by- kat då sedan jul. Och så sköljde man i sjön. Man tvättade till jul, påsk, midsom- mar o "oxsälja" (kreaturs- marknad i Filipstad 2:a onsdagen i sept).
Påsk
Vid påsk var man rädd för troll. Om påskkvällen skulle man läsa "Fader vår" o "Välsignelsen" högt i lagår'n innan man gick därifrån o lägga en bok, psalmbok eller annan bok med Guds ord vid trösklarna, både den till göd- selsta'n o den, som gick ut. Och på stocken över varje / djur ströks kors av tjära.
Skogsväsen
På ett ställa i S. Finnskoga som heter Änkegården satte de potatis på en sten. Det var när jag var småtös. Först tog de aska ur spisen. Den skulle vara från påsk. Askan lades i ett kors på stenen. Sedan lades vitmossa däröver å så sattes potatisen där, sedan vitmossa över potatisen. Potatisen växte å blev före dem på åkern.
Påsk
Det var vanligt, att di passa på och gav "långfredagsris" åt dem som sov längst om morgonen på långfredagen. Det skulle vara en påminnelse om Jesu pina. Småbarn skulle risas, om det var så att en trodde att en fått en bortbyting. Man tog vide- eller sälgkvistar och bar in och satte i vatten. De skulle bringas att slå ut till påsk. Kallades för palmer. Festeldar /"påskeld"/ endast om påsk- afton.
Skydd för korna
När korna släpptes ut på våren skulle en tälgkniv sitta över dörren som de skulle gå genom. Första gången som man bar in mjölk efter en ko som kalvat fick inte mjölken bäras bar, det skulle vara ett lock över den. En synål fäst med en tråd hängde ner i mjölkstävan. Vid påsk skulle sättas upp tälgknivar över korna, en kniv över var ko.
Festeldar och nödeldar
De eldade på valborgsdagen, då kunde de ha kaffe och grejer med sig. Jag var med vid Backa i Årjäng, där eldade de på ett gärde. Men där var inte dans eller musik. De hade dragit ihop varjehanda att elda opp, ris och så. Vid påsk eldade de också, vid Köfjället har de eldat så långt jag minns tillbaka och vid Store berg. Det var skjutning också, de hade ett hål i berget och en lunta där. Det var för trollen detta.
Vaggvisor
1) Ja' ska lulle på litte gull å tjäne mäj e kake. Om ja' inte kaka får ska' ja' lätte lulla stå å lätte lellen få gråte. 2) Ro ro te feskeskär, många fesker har vi där, fiskarna store laxen den gode, hogg'en i nacken, steck'en i säcken gömm'en te jul å te påsk.
Påsk
Det var den seden i min barndom att man skulle stryka ett tjärkors över ladugårdsdörren före påsk, och så skulle man stryka ett min- dre tjärkors på varje ko, så att inte troll- käringarna skulle ha makt med kreaturen. Det var nämligen en allmän tro, att djuren ut- sattes för särskilda farligheter om påsknatten. Om påskaftonen var det vanligt att man åt ägg. Den tiden höll man sig inte med mer än tre el. fyra höns på hushåll, så det blev in- te något frosseri med ägg.
Död och begravning
Om en var rädd att den som dött skulle "gå igen", så skulle en ta aska i spisen, helst den aska som blivit medan jul el. påsk, och gå och strö den- na askan i rundeler så långt en ville och tyckte från stugan. Men om det skulle hjälpa, så skulle en gå baklänges. Det var ett skrep- pel jag mins de talade om. Det fanns gamla käringar som var så rädda för spöke att de bar aska med sig. För då trodde de, att de skulle slippa se något.
(Märkesdagar) Vårhalvåret.
Fyrtio martyrer. Om det blåser från norr den dagen blir det nolavär å kalt i förti dygn. Frös det om vaffernatta skulle dä vare i förti dygn Blåser det nola tredjedag påsk skulle det blåsa nola till tredjedg pingst Om pingst kommer sent, harma mi mor ättern Rasmus blir det sen vår, å dä va ett säkert märke
Tonelius?
B:s far, handl. J.A Boudin som bodde i Sulvik, kände T. personligen. Han bodde då i Arvika. De var tillsammans och söp på hotellet i Arvika bl.a. B. ville för- må T. att förvända synen på sig, men det blev aldrig av. J.B. tror, att T. var lite dekis på äldre dar. Han skulle ha haft trolleriföreställningar på landsbygden. Gamle B. brukade berätta, att en viss Ton- berg i Hallebol (Köla) en gång kom till Sulvik i sällskap med T. Båda var fulla. Det var strax efter påsk. Tonberg entusiastiskt: "Åh, vi ha hatt en härlig påsk´." De hade supit tillsammans hela påsken, och T. hade väl trollat. Nyste-Elof i Sulvik (Älgå) svarade, då någon frågade, om han kände T.: "Den ha jä hjulpe tur tunna mange ganger jä." En av hans tricks synes alltså ha varit att krypa genom en smal tunna. B. tror, att han kunde uppträda som ormmänniska.
Påsk
De skulle inte hugga något på skärtorsdag, för då högg de sig själva sedan. På långfredagen skulle de inte äta mjölkmat utan koka ärter, men jag vet inte varför. Det var någon gammal sed de hade. I påsk var de inte utklädda, de smet iväg med påskbrev ändå till varann. På dessa rita de trollkäringar med sopa, raka o smörjehorn o andra fula gubbar. Somliga trollkäringar satt o red på en kvast o hade kaffekokare.