Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Naturföremål
Nygårdskällan här borta på gränsen till Väst sn. var en offer- källa. Dit vallfärda de på mid- sommar о̄ skulle dricka о̄ offra där.
Majstång
På midsommar hade de majstång, det restes på vissa platser, här på Lund hade de. Den var klädd med kransar o löv o syrener. De största o grannaste träd de kom över tog de ner, granar för det mesta. Man dansade mid- sommarkvällen o mid- sommardagen, o så länge stången stod grön. Det stod sittbänkar invid där spelmännen satt.
Naturföremål
Det finns en gammal offerkälla i Väse. Den kallas för Nygårds- källan. Den ligger väster ut från Nygård. På sommaren gick folk till den källan för att dricka av vattnet och få häl- sa. Och söndagen efter midsommar kom en hop folk från alla socknar till källan. Där roade de sig med att leka och dansa. För att de skulle få nytta från källan, så kastade de pengar i henne. Så tog de vatten med sig hem.
Tiden från Lucia till Knut
Under juldagarna brukade man gå omkring i gårdarna och sjunga. Man ställde sig utanför fönstret, och var och en, som gick om- kring, hade ett ljus i handen. Man sjöng: Finns det folk i detta hus, går han upp och tänder ljus, allt för den ljusa stjärnan. Så knackade man på och begärde fägnad och pengar. -.- Redan vid midsommar gjorde man julosten. Den skulle vara av ny- silad mjölk. På julaftonkvällen togs den fram, och då var den så stark som "brännvin."
Juldagen
Om juldagen på morgonen gick vi upp kl. 3. Då skulle en till ”kraka” i ladugården. De skulle ha salt, mjöl å löv som en hade haft under bordet om midsommar. Se’n var det att rusta sig iordning till kyrkan. Om juldagsmorgon fick tjänstefolket åka till kyrkan. På hemvägen tävlade de åkande om vem som skulle komma först hem från kyrkan. De kappåkte. Åhåj va dä geck!
Midsommar
På midsommar hade flickorna någon slags trolldom för sig för att få se sin tillkommande. Jag minns inte riktigt allt hur de bar sig åt, men jag vet att de skulle samla olika slags blomster, och dem skulle de ta med sig och gå nakna på något sätt till en korsväg, och där skulle de få se, vem de skulle få. De kunde få se honom också, om de gick till en korsväg tre torsdagsnätter efter varandra, men jag har glömt hur de för övrigt skulle bära sig åt.
Husdjuren
Det lövet som en tog om midsommar och kläd- de stugan med och de blommorna, som en tog in, skulle ges åt kreaturen när det var torrt. De skul- le hålla sig friska ,och så skulle det bli mycken mjölk. Svärmor min sade att korna inte skulle ha det lövet förrän de sattes in på hösten, så skul- le en noppa gräs tidigt på morgonen midsommarda- gen, medan daggen satt i, och ge korna inne i båset, det skulle vara så väldigt bra för kreaturen.
Svartkonst
Det var en granne som var å tog ”hävda” ur åkern för far ett år. Men se’n gick han å tog den tillbaka nästa år om midsommar. Då gick han å strök till sig daggen som var på gräset när grannen. Han hade ett lakan å drog det fullt i dagg. Så klämde han ur daggen å tog den med hem å gav kreaturen. Det var så som grannen hade gjort.
Intervju med Anders Svensson (f. 1876)
Intervju med Anders Svensson, född 1876 i Visnums-Kils socken, Värmland. Inspelningen gjordes år 1953 av Linus Brodin och Rickard Broberg.
Inspelning med August Andersson
Dialekt/Folkminnes inspelning.
naturföremål.
I Karlanda finns en källa som folk offra- de i. Där har folk hittat pengar. Det var sådana som sjuklingar lade ned för att de skulle bli bra. Här i sock- nen känner jag inte till sådan källa. För folk for till Karlanda om midsommar å drack ur källan där, om de hade några krämpor. Å hade de inga krämpor så drack de ändå för att de skulle slippa att få. Om en kom till något ställe där någon hade om- kommit, så skulle en kasta en kvist där. Det var ett sådant ställe mellan Silbodal och Glava.
Midsommar. Besök vid källor.
Har hört talas om majstång, men jag har inte sett någon i denna socken. De kom ihop å lekte å dan- sade på någon loge midsommarnatten. Midsommarnatten skulle en dricka ur "brunnskällan". Vattnet skulle vara så kraftigt på midsommar. Det var hälsa att dricka å bada i sådant vatten. I Karlan- da fanns en sådan "brunn" å dit brukade de fara häri- från. Jag hade en flicka som var så mycket sjuk å då for jag till den källan med henne en midsom- markväll så att hon fick dricka av vattnet å tvätta sig med det.
Vårhalvåret
Mars med sitt skägg lockar barnen utom vägg april med sin luva lockar barnen in i gruva April våt maj kall fyller bondens lada all Om det är klart och fint väder om vaffeldagen (Marie bebådelsedag), så skall det bli ett gott skör- deår. - Om det regnar mycket i mars, så blir det regn om midsommar.- Om skatan lägger första kvisten till sitt bo, om nyårsdagen, så blir det tidig vår.- Det fanns inte mer än enstaka som hade ### ###