KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Alla teman · Värmland
Landskap
Visar 12 av 11935 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Julafton

På julmorron skulle korna ha hö o bröd tidigt innan de for till julottan. De laga i ordning på kvällen detta som de sulle ge dem på morron.

Annandag jul

Vi var ute med stjärnan när jag tjänte dräng i Visnum. Vi var tre vise män o så Judas mä pongen. Vi, som föreställde vise män, var vitklädda, hade vita skjortor. Detta var på morron annandag jul. Det var en som hade stjärnan o veva på. Och så Judas, han var pajas o tiggde pengar, o supar tog han i en butelj. Jag hade för det mesta ett dragspel, o flera än dem som var utklädda följde med o sjöng. De vise männen sjöng: "Staffan var en stalledräng / det tackar vi så gärna han vattnar sina fålar fem allt vid den ljusa stjärna. Ingen dager synes än fast stjärnorna på himmelen de blänka." Vi sjöng också julvisan: "Guds son är född i Betlehem på denna dag." Och utanför skrek de: "Vi se på eran skorsten blank att här finns brännvin men inte lank." De, som gick, kunde också sjunga när de kom: "Goder morgon goder morgon både Herre o Fru husbonde, matmoder, varer lustiga nu (eller: stiger lustigt ur säng) vi önska Eder alla en lycksalig / god jul ifrån alla olyckor bevare Eder Gud!"

Hösthalvåret

Sådant som vädret är på mårtensdagarna skall det vara på jul. Det är bra om skogen är klädd i advent, då blir det gott om mjölk under året sedan.

Hösthalvåret

Vid "orsmässekroken" tog det slut allting. Erik ger ax o Olof kake o Lars får bake. Larsmässedagen var opp- sägning, då skulle man ha sagt opp om man ville flytta om hösten.

Veckodagarna

Det var några som fiska på söndag en gång här, då fick de opp en groda, men rätt vad det var blev den förvandlad till en sten. Men sedan fiska de ej på söndag mer. Om man plocka bär på söndag, så skulle man få plocka röheta stenar i helvetet. Endast de nödvändigaste ar- betena fick utföras på en söndag.

Djur

När de fick se första kråkan på våren skulle köttet vara "speke" men inte fläsket, det blir färdigt senare. När man såg förste "säsälla" (sädesärlan) på våren, så tog man märke på det man höll i handen, så pass långt lin skulle man få det året. Om första tordyveln, som man såg på året, flög, så skulle man bli "vifaern", det året, rörlig av sig. "Gullkoa" skulle "märke handsker", när hon sprang över / handen till alla fingrarna. Men man sa' ingenting, man satt å såg på 'a.

Djur

Göken slutar att gala när han får se första hösåten, ty de döda hans fru o gömde henne i en hösåte. Östagök, tröstagök södergök, dödergök västgök, bästgök norrgök, sorggök. Om fåglar fick tag i hår som man kammat av sig, så fick man huvudvärk. Det är en larv som man spår väder på på våren, är han svart framtill, blir det våt för- sommar, men är han svart / baktill, blir eftersommarn våt. Är han mörk i mitten, blir det regn i mitten av sommaren. Om en ekorre sprang över vägen från höger till vänster så betydde det otur, men från andra hållet gjorde det ingenting. Det var ett par gamla bröder som bodde i Ugglebol här i Rudskoga, när de var ute o körde o fick se ekorre på vägen, så spotta de genom betslet.

Djur

Den första myggdansen som man får se för året skall man hoppa över, så får man aldrig ont i benen.

Himlakroppar

Man skulle mala på ny, då blir aldrig mjölet "onat", får dålig smak. Och så skulle man slakta på ny, i annat fall blir fläsket segt. Lysning skulle tas ut på ny, annars blev det otur. Fläckarna i månen kalla- des "Adam o Eva", de bär en vatt- så mellan sig. Ved skulle de också alltid fälla på ny o inte när som helst, då blev han "döbränd". Den skulle fällas på våren före savningen.

Himlakroppar

En gris skulle ej slaktas på nedan, det kan bli mask i fläsket, o så blir det odrygt. Och likaså skulle en ko läggas av på ny. Jag har hört talas om att de spådde på Vintergatan, men jag vet ej hur det gick till. De skulle också klippa fåren på ny, då växte ullen bra igen sedan.

Naturfenomen

"Våroxen" kan de tala om än, de blir trötta på våren. Då skulle de koka ägg o äta o få märg i benen. När åskan gick så sa' de att Tor var ute o bullra. De kunde kalla den för "torndön".

Påsk

Till dimmeln räknades dimmel- onsda o skrätorsda o långfreda. De tjära på lagårdarna vid påsk, o kanske satte de ett eggjärn över var ko också. Man ville alltid släppa spjället innan solen gick ner på påskafton.

« Föregående Sida 37 av 995 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR