Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Eldar Påsk
Jag tror aldrig att de eldat om midsommar utan om påsk.
Husligt arbete
De skulle stänga dörren när de klippte ner en väv, för annars fick den fallansjukan som kom in då. Och man skulle vara alldeles tyst då också. Om någon med "onne öge" kom in när de satt o vävde, så kunde det gå avigt i väven.
Husligt arbete
De skulle inte "fisa" (släppa sig) när de stöpte ljus, då skulle ljusen spraka sen.
Husligt arbete
De skulle inte äta medan de trädde i sölven, då blev väven så hårdväftad. En väv skulle inte klippas av då någon var inne. När en väv var påsvepad, skulle man skynda sig att ta bort "rekammen" o säja: "I da opp, i möra ner rätt o tätt o slätt!" Det sa' alltid mamma när hon satte opp en väv, o det var så bråttom att få bort rekam- men. "Vekinnera", som man / fäster väven med i början, skulle alltid brännas opp, för dem var det somliga som kunde ta o göra något med om de fick fatt i dem.
Jakt
De sa' att de skulle klippa mässingsbitar och lägga i ladd- ningen om bössan var för- trollad. Hjälpte ej detta, skulle de lägga den så att en orm kröp in i den o sedan skjuta ut den, då var det säkert. Om de är på väg ut för att jaga o möter ett fruntimmer, så får de ingen tur.
Jakt
Skator var ej bra att skjuta, då blev bössan skämd. Om de ville ha särskild ladd- ning, skulle de lägga salt i bössan eller silver. Trollkäringar kunde laga till harar av ulltappar och kvistar. En som hette Karl i "***Hôla" (Hålan, Amnehärads sn.) sköt på en sådan hare. Han bara sprang först, men så la han salt i bössan, o då stöp han. Då blev det bara vispekvistar o kvistar av gamla skurtvagor o så en bomullstapp.
Fiske
Ett rep som någon hängt sig i kunde användas till vissa saker, t. ex. ta med av det i fiskegarnen. En gubbe i Gullspång sa': "Laxen ska vare här om han finns på denne sia laksten." Och den var ett par mil ut i sjön. När de skulle meta, så skulle de spotta på masken.
Lucia
Den, som blir först opp på lusse- morron, blir "loppa", o den, som blir sist, blir "lusa." "Lussebuller" o "lussekaffe" har det varit på mor- ron så långt jag minns tillbaka, o de, som bjöd på kaffe, var vit- klädda.
Lucia
Den som låg längst på lusse- morron blev "lusa", o det var ett fasa elände. Men de skulle inte gå ut ti- digt på lussemorron, ty då skulle "lussegrisen"komma. Men jag vet inte vad det var.
Lucia
På lussemorron skulle de opp tidigt, annars blev de "lusa." Och då var det lite ståtligt med lussefru- kost, "***sôgel" (sovel) o kanske kaffe o bröd. Då börja julen. Och djuren fick också lussefrukost. Och så skulle folket lägga sig att sova på lussefrukosten. Att detta betydde något vet jag inte, men det var det modet. Att de tröska då vet jag inte, de hade allt tröskat färdigt då.
Lucia
Till lussefrukost åt man blod- korv o "***sôgel" (sovel). Slakten var gjord då till jul, sen efter lusse kom bryggd och bak. Korna fick lussefrukost också.
Påsk
Om man tog ris i skogen på skärtorsdag, så kom påskkä- ringarna o hacka en med en skära.
Midsommar
På midsommar ströddes löv på golvet, o så sattes löv omkring i huset annars också. "***Mesômmersvak" hade de allt men just inte majstång här. De lekte allt ändå, de har haft mera majstänger på senare tid. De lekte var som helst då, inte på någon särskild plan.