Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Häxor och trollkarlar
Här troddes det att finnarna var trollkunniga och att de kunde mer än andra. Så snart det var fråga om en "finngôbbe" el "finnkäring" så kunde en inte vara säker för trolldom. En del kunde mera å en del mindre. Varje finne var något trollkunnig, men var- je trollkunnig person kallades inte finne, för det fanns andra som fick lära av finnarna. Om en kän- de på sig att någon trollade på en, så skulle en ta av sig ett plagg. Då gick det inte för den som trollade. Med trolldom togs mjölken från andra. "Trolla" fick de lära av den onde. Men det fanns en bok som heter ”svartkônstbok”. I den kunde en få lära. Sådana böcker har allt funnits här i socknen.
kreaturens utsläppande om våren
Innan man släppte ut kreaturen första gång- en om våren, så bad man att Gud skulle beva- ra dem för odjuren. Så brukade de säga: "rör inte mer för mig än för annat folk." Och så bad man att de skulle bevara dem från trolldom. Det- ta har mig vetterligt inte skett i min tid. Min mormor berättade det. Och jag vill minnas att hon talade om att man brukade släppa ut korna på "Urbannsdagen."
Midsommar
Jag mins att käringar gick å plockade blommor på mid- sommarkvällen. Gamla nämndemansmora i Skärmnäs bru- kade alltid att gå å plocka blommor mellan Skärmnäs och Grinsbol. Jag såg att hon tog en blomma här å en där. Somliga sade att hon hade dem till trolldom andra att hon hade dem till läkemedel. Maja i Hyn (?) plockade blommor midsommarkvällen som hon hade till "medi- kamenter".
Husdjur
Faster till mor kunde tala om att det fanns mycken troll- dom å skrömt. Det fanns ett par gubbar uppe på skogen, som ströd- de aska på kreaturen skärtorsdagsnatten för att inte myggor- na skulle ansätta dem på sommaren. Allt slags stål hängde de över dörrarna till fähuset för att inte något ont skulle komma in. Hästsko brukade de, av brutna hår (?) och kni- var.
Växter
Renfan är bra för kräken, om de har diarre. Då skall en koka den å ge dem. ”Flöjrönn” tog en å hade till selpinnar och sådant, för det skulle inte bita trolldom på dem. ”Tjurbast” hade en å kokade å gav kreaturen mot sjukdom. Det var barken å bären som var bra. Sådant tog folk in också för magkrämpor. ”Röksôpp” vet jag inte om den var till något medel. Den var farlig för ögonen.
Växter
Renfan är bra för kräken, om de har diarre. Då skall en koka den å ge dem. "Röksopp". "Flôgrönn" tog en å hade till selpinnar och så- dant, för det skulle inte bita trolldom på den. "Tjurbast" hade en å kokade å gav kreaturen mot sjukdom. Det var barken å bären som var bra. Sådant tog folk in också för mag- krämpor. "Röksôpp" vet jag inte om den var till något medel. Den var farlig för ögonen.
Midsommar
På midsommar hade flickorna någon slags trolldom för sig för att få se sin tillkommande. Jag minns inte riktigt allt hur de bar sig åt, men jag vet att de skulle samla olika slags blomster, och dem skulle de ta med sig och gå nakna på något sätt till en korsväg, och där skulle de få se, vem de skulle få. De kunde få se honom också, om de gick till en korsväg tre torsdagsnätter efter varandra, men jag har glömt hur de för övrigt skulle bära sig åt.
Elden
De har brukat kasta ut ett eldkol efter en sådan som de inte trott mer än jämt om trolldom. "Skôjrer" å andra tiggare ville en allt gärna kasta "elmörje" efter. Eldkol släpptes i vattnet innan den nyfödde badades. Eld i vattnet, som bars in efter sol å eld i mjölk som såldes eller gavs bort för att inte "nö ont skulle få överhanna".
Trolldom på kor.
För omkring tjugo år sedan, troligen 1910, fingo vi vara närvarande vid och en trolldom här i Österberg. Gårdens kor ville inte gå hem från betet i skogen, när kvällen kom. Därför skickade de äldre i gården efter en gubbe, som skulle kunna trolla. Han hette Lövkvist. L. tog bjällkon (kon som bar bjällran) in i stugan och ledde henne motsols tre gånger omkring "stabben" (en 4 à 5 dm. lång och mycket grov stockände, som vanligen stod vid spisen, upprätt samt brukades att hugga och hamra på samt som stol). Därefter skrapades sot ur tre murpipor. Detta togs i handen och fördes motsols tre gånger kring benet på en gryta, som finns kvar än. Sotet blandades därpå med "sleka" (en blandning av mjöl och salt m.m. som man brukade ge korna vid hemkomsten, för att få dem att gå hem till kvällen). Slekan med sotet gav Lövkvist åt kon, men den trolldomen verkade inte.
Mara
Kvinnfolk som hade mö hår på kroppen gick och var "mara". Di kunde skicka denna mara på vem di ville. Om det var trolldom eller annat det vet jag inte. Men en kunde inte vrida sig undan henne, om hon kom på en. Hon klämde en så att en låg å dröna och skrek. Om en annan ropa namnet på en då, så blev en kvitt henne för den gången. En ville inte gärna veta av att mara hade re en. Om en tog psalmboken till sig, så rådde hon inte med att röra en. Så fick en inte lig- ga på rygg.
Häxor och trollkarlar
93. Orden lövja, lövjeri och lövjerska ej kända. 94. Finnarna var trollkunniga. Folk var rädda för finnar- na och deras trolldom. Brukade komma finnkäringar och finngubbar uppifrån socknarna. Det var bäst att hålla sig väl med dem, för då kunde en få hjälp av dem och så var det inte farligt att de trollade. Det var från finnarna som trolldomen kom. Varje troll- kunnig person kallades inte finne för det var allt de av traktens folk som hade lärt sig att trolla också. 95. Om en spottade efter den som kunde trolla, så hade han ingen makt den gången. 96. "Väryringar" var inte hälsosamma. 97. Trollkäringar hade "pukharar" som de skickade ut att ta mjölken från andra. Den som ville ta mjöl- ken från andra begagnade sig av dagg, som föll om / midsommarnatten. De gick på andras ägor och tog reda på daggen. Sedan gav de den åt kreaturen. 98. Strumpeband har jag inte hört något om, men mor min såg en käring som stod och mjölkade på tagel- strån. Hon skulle kunna få mjölk på det viset. Men det var andra som fick släppa till. 99. Har inte hört att käringar kärnade smör i en bäck, men att de gick ut och ställde sig att kärna för att de skul- le få mera smör, vet jag.
Skrea. Djur
"Dä va trolldom mä skrea, för som en såga så kun- ne ho vare borte som en vink. Ho kröp så smått så en knappt kunne se att ho rörde säg. Å om en slog å henne på metten änne i flere beter, så växte ho ihop strax igen. Ho drog sjukdom å olöcke mä säj, om ho kröp te nôn gål".
Skydd mot förgörning
Om jag vill skydda ett hus eller en trädgård eller vad som helst emot ont så kan jag göra det med trolldom. Och att trolla på det viset det är ju ingen synd. Då tar jag en alnslång tråd som det aldrig har varit sytt med förr och så sätter jag en nål i ändan på den och syr tre gånger igenom handen på en död. Seden tar jag och bär den tråden framför mig och går nio gånger ansyls tunt huset och säger, att allt ont skall bli utanför. Då blir det så också.