Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Eldar Påsk
Jag tror aldrig att de eldat om midsommar utan om påsk.
Midsommar
Till midsommar strödde de löv på golvet, o det skulle ligga på tills det blev torrt. Sen skulle det gömmas till julmat åt korna. Men vad det var för minns jag inte, men det var nyttigt. Om midsommarnatten drog de dagg med ett lakan, sen vred de ur dem, o den daggen skulle husdjuren ha på julnatten.
Midsommarfirande
På midsommar hade de alltid majstång och vid den dansade ungdomen. Det var ungdomens dag framför andra. De sade att om man tog nio sorters blomster just på midnatten vid en korsväg och inte talade under tiden och inte efteråt heller så skulle man få se den tillkommande om man hade blommorna under huvudkudden
väderleksmärken o.d.
”Om inte alla frostnätterna gick ut på våren så kom de igen vid midsom- martiden, d.v.s. de som voro beräknade skola utgå.” Frostnätterna, som kom vid midsommar, kallades ”järnnätter.” Om röken ur skorstenen steg rätt upp skul- le det bli vackert väder, slog den ned i backen blev det regn eller snö.
Midsommar
På midsommardagen var det alltid filbun- ke i fat av sten, trä eller glas. I vanliga fall skummades gräd- den på filbunkarna av till smör, på mid- sommar skulle det vara riktig filbunke. Och så skulle man strö asplöv på golvet då, o i de öppna spisarna sattes en björk, som snod- des upp genom skorsten.
Midsommar.
Jag mins, att farfar hade det sättet, att han slåd- de omkring stugan och uthusen, nässlor och blommor och även gräs om midsommarkvällen. Detta samlade han ihop och gömde det särskilt att ge korna på julmorgonen. Gräs och örter, som slagits på mid- sommar, skulle vara hälsosamt för kreaturen att få. Det var så noga med att denna slåtter blev väl tor- kad.
Midsommarfirande
På midsommar hade de alltid majstång, och vid den dansade ungdomen. Det var ungdomens dag framför andra. De sade att om man tog nio sorters blomster just på midnatten vid en korsväg och inte talade under tiden och inte efteråt heller, så skulle man få se den tillkommande, om man lade blommorna under huvud kudden.
Påskveckan
Dagarna i påskvec- kan kallades "askmån- dag, tvättisdag, dimmel- onsdag, skärtorsdag, långfredag o påskaf- ton." De ville gärna tvätta då på måndag för längre tillbaka se- dan, de hade ej by- kat då sedan jul. Och så sköljde man i sjön. Man tvättade till jul, påsk, midsom- mar o "oxsälja" (kreaturs- marknad i Filipstad 2:a onsdagen i sept).
Högtidsdagar
Om påsk skulle de ha tjärkors på alla ladugårdsdörrar för att inte trollkäringarna skulle komma in. Till skärtorsdagen skulle de korsen vara ordentligt i ordning för då gav de där käringarna sig iväg. Och på påskafton sköt de efter dem. Första maj var som en helgdag. Valborgsmässa kallade de den. På kvällen före den dagen tände de upp eldar och vid dem dansade ungdomen. Vid midsommar brukade de ha majstänger här och där. Det har varit nästan bortlagt en tid men nu börjar det bli vanligt igen. Likaså var det mindre med valborgsmässeldar, men nu är de allmänna igen. De brukade ha en stor majstång vid varje by och vid de olika ställena dansade ungdomen hela natten. Efter midsommar hade de ingen helg förrän Lusse. Då var de uppe och ”gjorde otta”. Antingen tröskade de eller högg ved. Först när de gick ut på morgonen så fick de en sup för de söp mycket då. Sedan var de inne och åt flera gånger. De skulle ha slakten färdig till Lusse så det var liksom ett slaktkalas den dagen.
Midsommar
Majstång förekom inte före än på 1870-talet i denna socknen. Jag minns inte någon "majstång" tidigare. Då börja- de de sätta upp dansbanor, för det hade inte funnits så- dana heller förut. 1873 hade de satt upp en dansbana här i Ivarsbyn å den midsommaren var det som jag såg den första "majstången" i socknen. Den stången var målad med rödfärg i spiral hela vägen upp till top- pen. Buken var avskalad. Eljest var det en granstång. Han var nedsatt i en grop å stod mitt i dansbanan. Kransar av vildblommor å löv hade bundits å så hang krans efter krans hela vägen upp. Den största kran- sen ned, så blev de mindre undan för undan så att den översta kransen inte var mer än omkr 25 cm i diameter. Kransarna hang horisontalt. Minns inte att det var något i toppen på stången. Ungdomen / från gårdarna häromkring kom dit å dansade. Inne i stugan hängde man upp lövkvistar å blommor över allt där en kvist eller blomma fick plats. I Karlanda fanns en källa (på d.s.k. Karlanmon), som östervallingarna brukade fara till på midsommar. Det var bäst att besöka den midsommarkvällen. Det skulle vara "järnvatten" i den källan. De for dit å hämtade vatten med sig hem. Vid källan tvättade de sig å drack av vatt- net. Jag minns att mor å far var dit en midsommar. Det skulle vara så bra mot sjukdom. Var midsom- mar var det så mycket folk vid den källan. Kom det en riktigt syndig människa till den källan så stan- nade vattnet - å rann inte.
Midsommar
Midsommarafton var det så brått att gå i vallarna å plocka blommor och binda kransar. Band kransar av all slags blommor å hängde upp på väggarna inne i stugan. På skåpen lade vi blommor å löv. Vi sprang långa vägar för att vi skulle få fatt på lönnlöv, asklöv, rönnlöv och eke- löv. Ty sådant löv skulle det vara på midsommar. Kvistar sat- tes här och där utefter väggarna och i taket. Så repade vi löv å strödde på golvet. Majstång hade vi inte. På Svaneholm klädde de 'mah- stång'. Den stod bredvid dansbanan. Den var lika lång som en flaggstång, så var hon virad med löv och blommor. Kan inte minnas att det var kors på den. Prosten Björkebaum hade klätt majstång för något år sedan. Men den hade kors. / Mor talade om att de var ute å 'drog dagg' på midsommarnatten. De hade en handduk å drog över gräset. När den var full med dagg, så vred de ur den i ett kärl. Den daggen förvara- des att ha som läkemedel. Det finns många slags blommor som är läkemedel i. Alla så- dana skulle plockas före midsommar. Efter den dagen var det för- sent, för då hade 'kraften' gått ur dem. 'Trefårrâ' växer på mossar. Den skulle man passa på att plocka av på midsom- marafton. Växten skulle torkas. Så kokades den sedan. Man drack den för 'hôveöre' (yrsel). Den skulle också vara bra mot matthet. Så grävde vi upp rötterna av 'hästblom- men'. Kokade å hällde i hästarna när de hade 'kvarka'. 'Malörten' skulle också tagas före midsommar, om den skulle ha kraft att hålla malen borta.
Midsommarfirande.
På midsommar lövades (björk och asp) såväl inne i stugan som på förstukvisten. Inne sattes unga träd i hörnen och kvistar under takbjälkarna. Majstång förekom, t.ex. på herrgården Sjögerås, där G.n. tjänade i många år. Den såg ut ungefär så här: Först gjorde man ringdans omkring majstången, sedan fortsatte man att dansa på logen.
Midsommar, vårhalvåret
Det har inte varit vanligt att man har badat före midsommar. Så man kan säga att midsommardagen har varit den första "badredagen". Uttryck för att bada: bade, löge; badvatten, lögvatten. D.v.s att man har kunnat bada inomhus före den tiden. Pingstdagen har varit första metredagen. Det har inte nappat före den dagen, har man trott. Och det tror de unga ännu i dag. Nät skulle man inte kunna utsätta i sjön förr än efter vaffernatta (vårfrunatten).