Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Jul.
Om de gick avigt runt huset tre gånger jula natt och de inte såg alla vid bordet, så dog den, som fattades, under året. Och jula natt var allt vatten i åns och källor förvandlad till vin. Och jula da fick de inte sopa, för då sopade de ut jula. De so- pade ut välsignelsen för hela året.
Trettondagen och tjugondagen
Benämning på den vecka i vilken trettondagen inföll /trättnevecka/. Trettondagen /trättneda-jul, trätt- nedan/. Dagen före trettondagen /trättneaftan/; natten före trettondagen /trättnenatta/; trettondagens morgon /trättnemôran/; trettondagens kväll /trättnekväl/; dagen efter trettondagen /anda trätt/; tredjedagen /trejda trätt/. Somliga tyckte, att det var slut på julen med trettondagen. Vi hade ett gammalt ordspråk, att på "anda trätt ä jula slätt." Men det blev inte slut på julen förrän tju- gondag jul. Men med trettondagen var den stör- sta julhogtiden slut. Det hände, att trettondagsafton kallades för den / första "julkväl" på året. Det var såpass stor helg meden julen att en kunde kalla den så. På trettondagen om middagen hade en kål. Det var lika på juldagen, nyårsdagen och trettondagen. Om "trättnekväl" skulle en äta risgrynsgröt eller annan vit gröt. Trettondagen om kvällen var stor helgdagskväll, men det kunde hända att ungdomen i byarna hade en bal den kvällen /trättnebal/. Om trettondagen for så många som möjligt till kyr- kan. Det hörde jag att di tala om "trättneotta"/. Trettondagen firade en som de andra stora dagar- na medan jul. Det var åtminstone inte passan- de att lämna hemmet förrän framemot kväl- len den dagen. På andagen och trättnedags- kvällen gick de med "ljusa stjärna," men det minns inte jag något av. Den seden var allt slut före min tid. Om det var tö på trettondagen, så skulle en få tretton "lener" /töväder/. Blev det snöyra på / trettondagsafton eller trettondagen, så blev det tret- ton snöyror innan den riktiga våren kom. Men det var bra för skörden, om det dröp av taken på tret- tondagen. Tjugondag jul. Den 13 januari firades "tjugnedag jul". Denna dag benämn- des för "tjugneda-jul"/ el. /"tjugneda'n". Tjugnehelga" = tiden omkr tjugondagen. Om "tjugnekväl" hade en gröt te mat /tjugne- gröt/. Den sista av julmaten åts upp på tjugondagen. På kvällen till tjugondagen /tjugnekväl/ hade ung- domen bal /tjugnebal/. Den tiggde de ihop till medan julen. Så tala mor och far om. Di gick "julbockar" och så gick di med "ljusa stjärna" och då passa di på att tigga ihop till balen. Det var en "pajas" med, och han tiggde av alla slag. Tjugondagen var julhelgens sista dag. "Tjugneda' Knut soper vi jula ut." / Julgranen kastades ut den dagen. Han fick inte stå en dag längre. Och allt, som en hade haft framme särskilt för julen, togs bort och sattes undan. Om det var snöyra på "tjugneaftan" el. "tjugne- dan," så fick en 20 snöyror under vintern. Om det var tö /len/, så fick man en mild eftervin- ter och tidig vår. Strax efter tjugondagen så tog en itu med alla van- liga arbeten, som legat nere sedan före jul. Då fick en ta te "vadaskaka" igen. Med vardags- kakan menades havrebrödet /flarnkaka/.
Julens mellandagar
Ingen besökande fick gå ut ur stugan utan fägnad under julen. Den som gick ut utan trak- tering tog julen med sig. Det var så noga med det så. Om de var aldrig så snåla i stu- gorna, men då släppte de inte ut någon förr- än han blivit fägnad. Det behövdes ju inte mer än en sup - bara det var något. Det var lika i var stuga. På samma sätt var det på nyårs- dagen. Alla, som kom, skulle fägnas.
Väderleksmärken
Om det är blidt och gott väder om julen och om ås- kan går vid jultiden, så blir det en lång och kall vin- ter. Våren kommer sent. Om det är nymåne på jul, så blir det ett gott år. Om det blåser klalt på jul- morgonen så skall det bli mycket död bland både människor och djur. Men "urslavär" på julen betyder ett gott år.
Tomas.
Tre dagar före jul /tommesmess/ skulle all rengörning vara undanstökad. Julhalmen togs in och lades över golvet. Alla kopparkärl var sku- rade och spisen limmad. Denna morgon hörde till de morgnar som en var särskilt tidigt uppe. Den som skulle bli brudgum under julen for omkring i granngårdarna och tog upp spannmål.
Annandag jul m.m.
Annandag jul började de att ränna omkr som 'julbocker' el. 'julgôbber'. Då klädde de ut sig i trasor. Jäntorna klädde sig i karlkläder å pojkarna i fruntimmerskläder. De sprang omkr å blev fägnade i så många stugor de hann med på morgonen el. kvällen. 'Ljusa stjärnan' gick de med under julen, men det har inte varit i mitt minne. De 'tog upp offer allt för den ljusa stjärnan'. Julkalasen varade i 20 dagar eller till tjugonndag Knut. Den dagen skulle en 'danse jula ut'. Då hade de kalas å dans bort i stugorna. De bjöd grannarna till sig eller också gjor- de de en gemensam 'bal'. Märkesdagar under julen. Om det är oväder trettondagjul så blir det tretton snöyror
väderleksmärken.
Om advent var torr å kall, så blev det följande året ett torkår, men om advent var våt skulle det bli ett rikt och gott fo- derår. Om det snöade på trettondagen skulle det bli tretton snöyror och snöade det i tju- gondagshelgen blev det tjugor snöyror eller lång vår. "Om Anders var kall skulle det bli slask till julen." "Om Anders braska ble jula slas- ki."
Jul
De skulle ej gå bort på juldagen, när de kom från kyrkan. Det var en tjugondag Knut för tre år sedan som det kom en varelse in här med en kvast och började sopa. "Sop ut ***jula, sop ut ***jula!" sa' hon. Jag bör- jade skratta, hon ut o jag efter, men jag fick ej fatt på henne. Det var troligen en utklädd flicka. Jag hörde ej från gam- / malt att de sopade ut julen så där, men det kan ju hända.
Julafton
Ett av varje slag som mor hade bakat till julen skulle ligga i en hög på bordet medan jul. Det var åt oss barnen. Det kallade hon 'julhög'. Den fick vi inte ta till förrän tju- gondag Knut. Dagen före julafton bar far in ett kar, så värmdes vatten å slogs i det. När det blev kvällen skulle vi bada i det. Det kallades 'lög'. När vi kom ur 'löga' fick vi var sin sup (lögsupen). När jag var 20 år å tjänade hos prästen, så klädde någon ut sig så gott han kunde till 'julbock' å delade ut julklappar på julkvällen. En skulle vara över allt i stugorna å 'leka' under julen. Vi gjorde lekar å dansade.
Trettondedagen och Knut.
När trettondedagen var över så började arbetet, men det blev inte fullt ut förrän efter Knut. Kvinnfolken tog fram spinnrocken och började spinna. Di hade "kardöl" i stugorna. De gick till varan- dra och karda och spann. Och då bjöds på den jul- must som var kvar. Både pigor och hemmadöttrar var ihop. "Tjugnedag Knut kör jula ut." Denna dag hade ungdomar gille. Nu skulle det ölas och drickas upp det ### hade tiggt ihop. Och då samlades ungdomen. Brukade vara i byalag. Det var lek och dans av alla slag. - Men efter den dagen var julen slut. Sedan började arbetet på allvar. Och så var det att börja vänta på näs- ta jul. Men åren gick smått den tiden.
Trettondedagen och Knut
Efter tjugondag jul var det att "ta te haverkaka o blaggers- skjorta" igen.
Trettondedagen och Knut
Till jul fick vi julbullar av varje slag som bakades, o dessa skulle gömmas till tjugon- dag Knut. det var när jag var barn.
Tomas.
Julstöket skulle vara färdigt till "tomesmäss- otta". På "tomesmäss" fick en inte ha kringång, för om en hade det, så fick kräken kringsju- ken. Dagarna mellan tomesmässotta å jul fick en vänta främmande i stugan. De som hade gift sig under året for mellan gårdarna å var klädda i brudstass. Då skulle de ha av allt som en hade lagat iordning till julen. De förmögna for rent med full stass. De fattiga gick. Det kallades "fästköring".