KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Alla teman · Värmland
Landskap
Visar 12 av 11935 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Påsk

415. Namn på dymmelveckans dagar: Askmåndag, fläsktisdag, kärvonsdag, skärtorsdag, långfredag, påsk- lördag. Påskhelgen: Påskdagen, andag påsk, trejdag påsk. 416. På onsdag var sista dagen som en fick göra något arbete som gick runt. Inte sno garn, spinna eller sva- la. 417. Detta vet jag inte något om. Man åt som vanligt den veckan också. 418. Skärtorsdagnatten och påsknatten var farligast. Påsk- käringarna var ute då. 419. Något om äggtiggning har jag inte hört talas el. sett.

Slåtter, skörd o tröskning

De sa' "Ta haern! Ta haern!" när de skar sista säden på åkern, men inte vet jag vad det betydde.

Svartkonst

När korna slutade att mjölka, o de misstänkte någon för att ha tagit mjölken, skulle de gå dit där den bodde o försöka få låna något. Fick de ej det, skulle de sätta sig i spisen, då följde alltid något med. Det, som de fick där, skulle de ge kon sedan.

Husligt arbete

När de sveper på en väv o håller på med sista öglan, då får den som är under vävstolen o håller i fälen inte säga ett ord. Och kommer någon in just när de håller på att svepa, så skall han (hon) stiga högt med benen, för att det skall bli stort "skel" i väven.

Slåtter, skörd och tröskning

Sista neken skulle bli stor, för då blev det bra skörd året efter. Det sa' de när jag var barn, i Kroppa.

Vårarbete

Det var en här som var från Visnums-Kils sn., hon tala om att en kaka skulle gömmas från jul till våren, när de börja vår- arbetet, skulle folk o dragare ha av den. Under vintern skulle den förvaras i säbingen. Och de skulle ha ost o smör på den också då på våren, o dragarna skulle smaka med. Det var en stor, fin, mjuk kaka som de tog undan då vid jul. Men här har jag aldrig hört talas om detta.

Veckodagarna

På torsdag skulle de inte kärna smör, o på lördag skulle de inte baka bröd.

Djur

Om det kommer många skator och flyger kring huset, så skall det komma främmande. Västagök ä bästagök östagök " tröstagök nolagök " horagök sörgök ä sörjagök. När man hör göken första gången på året, skall man fråga honom hur många år man får leva till. "Säg mig du gök, hur många år jag leva får!" Och sedan skall man räkna. Göken slutar att gala när / han får se de första hösåtorna. Gullkon skulle "märke handsker" om man fick henne på handen. "Lilla gullko, märk mäj handsker!" sa man, o sen skulle man för- söka få henne att gå runt handen.

Djur

"Daggskrea" skulle slå sig ner där det var skatter. Alla föräldrar förmana sina barn att vara snälla mot grodor, för de hade varit folk förr men blivit grodor till straff för olydnad. När de hörde göken första gången, skulle de ta jord under foten, den skulle de lägga i skon, o sen skulle de sova på den under natten, o då skulle de drömma om sin tillkommande. Skatan trodde man nästan hörde till något annat väsen. / Ugglor satte de opp över stalldörrarna, spika opp dem där. Östergök, tröstegök, västergök, bästegök norrgök, sorggök, södergök, dödergök. När göken får se sista hövolmen, så slutar han att gala. När man fick en gullko på handen, så fick hon krypa runt där. "Märk mäj handsker!" sa' man. "Gök på kvist säg förvisst hur mnga år jag leva får" Så skulle man också säga, när man hörde göken första gången på året. Och sen räkna man hur många gånger han gol.

Djur

När de såg "säsälla" (sädesärlan) på våren, var det så bra om de höll i något långt, då blev linet långt det året. När de hörde göken första gången på våren, var det så bra om de hade en penning- pung med pengar i, då skulle ej sådana fattas sen under året.

Djur

Så pass långt gräs får man om året, som det föremål är långt, som man håller i handen, när man ser den första sädesärlan.

Växter

"Jämna" är en sorts gräs som växer som revor efter marken, bladen se ut som cypressblad, sådant skulle de plocka o koka o tvätta sig i håret med. Om de fick rök av rök- svampen i ögonen, så skulle de bli blinda.

« Föregående Sida 3 av 995 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //