Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårhalvåret
Kyndelsmäss kallades "lilla jula", då var det lite högtidligt. Det bakades ett särskilt bak då, men inte så mycket som till jul. Men sedan sa' de: "Nu ha lilla jula vart, nu ä dä slut på dä granna bröet." Och vid "lilla jula" satte man också opp en ny julkärve åt fåglarna.
Lucia
Det var nästan så att "Lusse" hölls för att vara lika stor högtid som julen. Den morgonen gick de upp ett stycke efter midnatt. "Lussemôran" skulle Lucia firas. Då ha- de de kalas i stugorna med mat och brännvin. Flickor i gårdarna klädde ut sig till "lussebrur" å gick till de när- maste stugorna å bjöd på kaffe. Då var "lussebrura" vitklädd. Hon tog en skjorta och en vit underkjol på sig. Håret hang slätt ned på ryggen, å på huvu- det hade hon en krona med brinnande ljus i. Jag kan inte minnas vad hon sjöng. Pojkar var med å hjälpte henne att bära.
Vårarbete
"Han ränner å kör så det blir inte guschlôv på marken", sa- des av de gamla, om någon for fort fram i vårarbetet. Det var no- ga med far att han ville ta det sakta. Han sådde inte ut sä- den ur såbingen förrän den stått på backen. Det blev liksom bättre skörd då menade han. De första kornen han sådde, kas- tade han högt för att det skulle bli lång säd. Första sådagen var det noga med att det första såddes tidigt på morgonen. Det fick inte gå över middagen. Han skulle ha en "stomp" från julen till sig på åkern som han och hästen skulle äta upp där. Det var för att det skulle växa bra.
Juldagen
Vid färden till julottan hade var och en sitt "stick- ljus"; det var riktigt grant att se alla dessa ljus komma från olika håll. Alla "stickljusen" kastades på "talbacken" i en hög, så att det blev ett duktigt bål att stå och värma sig vid. Ljusen till julottan stöptes i gårdarna i god tid före jul. Man hade väldigt bråttom, när man skulle fara hem, ty den som kom först hem i byn, skulle bli först klar med nästa års skörd. stick-ljus,'stèkjús', bloss bestående av en trästicka talbacke, 'tálbàke', kyrkvallen, där sockenborna träffades och talades vid.
Lucia
På 'lussotta' hölls de var en hos sig å kalasade. Mor gick upp vid tretiden å far gick upp å brände 'glygg', för 'glygg' var det första som förtärdes den morgonen. Sedan gick far ut till skjulet å högg ved. Den skulle eldas till julen. När han hade huggit ett par timmar så blev han inropad, för då skulle de äta 'lussebeten'. Då stoppade de spräck full magen med korv, kött, ost å allt slags sovel å tog brännvin till det. För lusse- brännvin skulle det vara. Mins ingen lussebrud eller andra upptåg från lus- se.
Lekar
Under min tid var det mycket vanligt att ung- domen roade sig med att leka när de var tillsam- mans i stugorna. De lekte "settleker", "pantleker" å "ringleker". Å på sommaren så kunde de leka ute på någon backe. Men nu på senare tid har det blivit slut. Det blev dansbana, som ungdo- men drogo till, å då skulle det bara dansas. Det blev för simpelt att leka som en ha gjort förr. Vi brukade vara ihop i någon stuga, som stod o- bebodd eller också var vi i stugorna här å var. Under julen så bjöd de unga varandra till sig å då hade vi så roligt med att leka. Men dans före- kom också där det var rymligt.
Juldagen
På juldagen om morgonen skulle ljusen i fönstren vara tända kl. 5. Då började folk fara till kyrkan. Kreaturen skulle ha bättre foder än vanligt. Så många som kunde komma från huset skulle till kyr- kan. När en kom hem från kyrkan fick en "körkemed- da". Den dagen skulle en vara för sig. Det passade in- te att gå bort. Det var att vila den dagen. Den dagen skulle hållas lugn å ledig. Från kyrkans kappkörde de. Den som kom först hem fick sluta våranden först. På kvällen kom "julbocken". Den gick vilken kväll som helst under hela julen.
Tjugondedag Knut
Före jul bakade mor 'julebullane'. Det var en stor rund bulla åt var å en. De skulle ligga på bordet till tjugondag Knut. Kvällen till tjugondag Knut klädde de ut sig till 'knutgôb- ber'. Då hade de både rompa å horn på sig. Somliga ha- de sotat sig å vänt raggen på pälsen ut. Kvinnfolk klädde sig till karlar å tvärt om. Så hade de näveran- sikte på sig. De tog ull å blånor å satte på till skägg. De var bara inne i stugorna å visade sig. De bruka- de få fägnad, å där de inte fick det så tiggde de. Kunde vara många i sällskap.
Annandag jul
På morgonen annandag jul gick de i lagårdarna å "môka" åt varandra. Ingen gödsel forslades ur lagård och stall på juldagen, så det blev mycket arbete annanda- gen. Men då var det pojkar som var uppe i otta på morgonen å gick till ett grannställe å gjorde både stallet å lagården fin. På en del ställen hade de "skôta" in halva gödsel- högen i stället för att "skôte ut göschla". Den morgonen kom det några å "sjöng för dörr". De blev bjudna in i stugan å trakterades med brännvin å kaf- fe.
Lucia
Lucia skulle vara ett helgon. Något så farligt var det väl inte på lussenatten. Då skulle det allt vara vär- re på julnatten, för då var de döda ute. På morgo- nen fick en kaffe på sängen. Men det var mer på senare tid. Förr i världen, hörde jag sägas, att alla gick upp så tidigt som möjligt. Ingen ville bli "lusa". Den som steg upp sist fick heta "lusa". Man skulle äta å supa den morgonen för det var julen som började då. "Lussebrur" förekom inte. Det är allt på sentiden de har börjat med det bruket. Å det är inte så vanligt nu heller. Arbeten på lussedagen: vedhuggning, trösk- ning, slakt.
Jul
För mycket länge sedan tog de in halm julafton och la' på golvet. Till jul bakades vörte- limpor och vetebröd. Barn och tjänare fingo bakkakor, och kakhögarna kunde ligga på julbordet under hela helgen. Tjänarna fick nästan ingen annan julklapp. På julkvällen åt man fisk och gröt, då samlades alla i huset. Djuren skulle allt ha något gott också. Ved skulle tas in på julafton så att de / inte behövde bära under julen sedan. Julgranar fanns allt redan när jag var barn. Den som kom först hem från julottan fick bäst med skörden det året.
Trettondedagen och Knut
För längesen, när jag var barn, kom det tre stycken och hade stjärna en trettondagsmorron. Det var så grant utanför fönstret, de hade papper omkring stjärnan i alla färger. De sjöng en psalm utanför fönstret, o det lät så grant. Det var tidigt på tretton- dagsmorron de kom, o då gick vi opp o bjöd in dem. Men då var det ingen Judas med. Men en av dem som kom var annorlunda klädd än de andra, han var grann o hade en grann mössa på huvudet. / "Nu ä tjugonda Knut, nu ska vi köre jula ut," sa' de, men nåt särskilt den dagen vet jag inte om.
Julseder
Till julfirandet här har alltid hört en julbock av halm och en halmkrona både bocken och kronan hade en särskild typ för Ekshärad. Kronans mittstycke kan vara antingen en enkel eller dubbelpyramid, mest är den dubbel. Om själva huvuddelen är en enkel pyramid så hänger det alltid en liten dubbelpyramid intill den. Julbocken hade sin plats under julbordet. En julsed som jag aldrig har hört om på något annat ställe är det så kallade käringgillet på ”Knutsdagen”. Då samlas alla gummorna i byn på något ställe och har kalas. Senaste julen vet jag att de hade käringgille i flera dagar.