Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Husdjur
Om inte svinen blev öra eller att inte korna vil- le bli tidiga, så brände en havre och gav dem. Så hade en ett annat medel som var bra. När en ba- ka till jul, så skrapa en ihop all deg, som fast- nat i baktråget el på bakbordet och rulla ihop till en bulla. Den skulle en ge korna av, om de inte ville ta tjur. - "Jolnötter" fanns under ene- buskar. Det var som stora nötter och bruna till färgen med ett svart mjöl i. Sådana gav en svi- nen, om de inte ville bli öra.
Annandag jul
Annandag jul for drängarna ut och vatt- nade hästarna. De var ute i ottan på morgo- nen. Di skulle ha kraft åt hästarna. Var bäst att komma först och vattna. Pojkarna gick och smög sig in i lagårdarna. Då tog di och kasta ut dynga och sopa så väl. Det var mycken dynga, för en kastade inte ut gödseln om juldagen. Pojkarna skulle vara tjänsteaktiga mot pigorna. Mins inte stjärngossar. Men det har varit sed här. Mina föräldrar var med. Så var det sed att julbocken började denna dag.
Vårarbete
Plöjningen började man med så snart det bar hästarna. Men harvningen kunde en inte ta itu med förrän en skulle till att så. Al- löven skulle vara utspruckna, så att di var stora som musöron. "Såärla" vänta en på, för det var bäst att så medan hon var här. Hon stannade inte mer än några dagar och då skulle en försöka hinna med att så un- der den tiden. "Den som sår efter mi ti får skörda strå men intnö i" sade Urbanus. Efter den dagen var det bäst att inte så. Det blev inte annat än grönfoder. När en började vårarbetet skulle en ha av "såkaka". Den gömdes om julen.
Jul
Det var så högtidligt vid jul när de fick skura och sen ha julhalm och granris på golvet. Björkved skulle de ha att elda med vid jul. På julafton fick korna varsin havrenek, då skulle man tala om för dem att de fick gott efter- som det var helg. Man satte opp en "löcknek" (lyckonek) åt fåg- larna, men så tog man litet ur den och flätade ihop liksom till ett fönster / som man hängde runt om klockan. Men jag minns inte hur länge det skulle sitta. Kålsoppa brukade de ha på julaftons middag.
Julljus
Hemma i Väse gjorde de till jul ett särskilt ljus (jag tror det var ett väldigt tjockt rakt ljus), det satte de i ett stort tennfat mitt på julbordet och så skulle det brinna hela julnatten. De tog märke på det ljuset om något särskilt skulle inträffa under året. Mamma tala' om att en gång slockna- de ljuset i toppen och tände sig längre ned, gjorde det så skulle någon dö, och det året dog morfar också.
Julafton
Jag minns att mor tala om att när hon var barn tog de in halm o la ut på golvet. Detta var i Bjur- tjärns sn. Men jag minns inte vad de gjorde med den sedan. Vi hade en liten julgran när jag var barn, den stod på en stol i en liten fot, o så sattes hemstöpta talgljus i den. Till jul bakades mjukt bröd, stora kakor, siktade och limpor, krös- limpor och vörtlimpor. Så bakade mamma "juloxer" av vetedeg. Mamma hade med sig det namnet från Bjurtjärn. (figur)
Trettondedagen och Knut.
På Trettondagen fick vi kål och bruna bönor till middag. Kål brukade vi också få till middag på juldagen. Först fick vi potatis, kött och korv, sedan fick vi kål. Om vi var tretton kring bordet, så skul- le en av de tretton snart dö. Jag har inte minne på utklädnad vid trettonde dagen och Knut. Med tjugonde dag Knut var det inte något vidare än att julen var slut. Vi tog på oss blagernsskjorta och började arbeta som vanligt och åt havrebröd och vass- gröt.
tomten som fick kläder.
I övra Erikstugan i Önnerud i fryksände var man besvärad av en tomte under nätterna. Han härmade efter folks arbete. En gång före jul, när baket pågick, sysslade tomten nattetid med mjölet. Så kommo skräddare till gården. Man beslöt nu att göra honom en rock och lägga fram den på bordet, så att han skulle finna honom på natten. Tomten satte rocken på sig och strök med händerna över tyget och sade: "Fin gosse, aldrig sålla Grållas mjöl mer."
Tabu
Om en klippte naglar på en fredag, så fick en tandvärk. Om en slängde bort naglarna så blev det olycka för en. De skulle kastas i värmen eller skulle en sopa ihop dem å ha dem i trollpåsen. Håret klipptes till jul och midsommar och möjligen till påsk. Då klipptes det jämt i nacken. En del av det håret togs tillvara för att ha i trollpåsen å det andra kastades i elden. Inget hår fick kastas ut. Om fåglarna fick fatt på det å byggde bo av det, så blev en flintskallig.
Julafton
Om julkvällen så fick kreaturen bättre foder, för att di skulle veta att det var jul å att di skulle hålla sig nöjda. En tog av det bästa hö en hade. Så fick de mer än vanligt. När kon fick hö, sa en: ”Det är första kväll i jule, det är vår Herres kväll i kväll, ät väl å trivs väl så rompa står i tak’.” Så mins jag att det ljuset som stod på bordet skulle brinna hela julnatten.
Sådd och skörd
När de sådde på våren så skulle, om det var riktigt rätt, en flicka, helst dotter i huset, så ut de första kornen. I annat fall en yngling. Det skulle ge tur med skörden. Den som sådde skulle först gå baklänges en liten bit och sen framåt och ta änne som korssteg med benen. De hade allt nå't gömt sen jul också som de dela ut när de börja så, alla skulle ha en bit och djuren också. Det var / moran själv som dela' ut detta. Sen skulle foket ha bättre mat också.
Jul
Före jul kom skräd- dare o skomakare, ty det skulle vara nytt till jul, o man fick göra allt själv. Och tråd skulle spinnas o fär- gas till skräddaren kom. På lusse skulle de opp klockan fyra och äta fläsk o korv o potatismos. Och sedan skulle kararna ut o slagtröska en stund. Att flickorna gick med / ljus o bjöd, minns jag mera från senare tid. Men korna skule då ha bättre mat ock- så. På julaftons middag doppades i grytan. Ved skulle bä- ras in på julafton, det fick ej ta's in på juldagen. Julgran fanns i förmögnare hem men ej hos de fattiga, men den var i regel ej större än att den sattes på bordet, utom hos "bättre folk", som man sa'. Så var det hemstöpta ljus i den. / Vi barn var så glada, vi fick en ka- ka av alla slags bröd som bakades. Det var "bulle" av vetedeg o vörtlimpor, dessa tvät- tades med sirap o vat- ten sedan för att få fin färg. Vi barn fick särskilda högar av bröd, som vi fick spara på själva, an- nars lades brödet upp på korgar. På julafton skulle golvet gran- risas, annars var det ej jul, detta skulle hackas fint o strös i köket o förstun o "kvisten". / Pappa talade om att för längre till- baka sedan hade de långhalm på gol- vet till jul. Pappa var härifrån Väse. På julaftons kväll åts lutfisk men gröt minns jag inte. På juldagen skulle det vara "risäls" (rev- bensspjäll), korv o saftkräm. Julgranen fick ej tändas förrän juldagen på morron. I mitt hem uppe i socknen här hade de bara raka ljus, ej tregrenade, det / blev mera på senare tid. Jag har hört talas om, men ej varit med om det, att när alla i huset satt vid bordet på julaftons kväll skulle en person gå o mala tre gånger bakfram på hemkvar- nen och sedan gå ut o titta in genom fönstret. Den i huset, som skulle dö under året, satt då utan huvud. Var det nå- got tråkigt på ny- årsdagen, skulle det bli tråkigt hela året. / Och nyårsda- gen skulle tjänstfol- ket sätta en sko på tårna och slänga mot dörren, vände tårna utåt, flyttade de under året, vände de inåt, blev de kvar. "Nu ska' ni vara så snälla, så blir ni snälla hela året," sa' mamma till oss på nyårs- dagen. På tjugondag Knut skulle de gå omkring i husen o "sopa ut" julen. De kom med stora björk- kvastar o började / sopa, när de kom in. Ibland var de ut- klädda. Det skall de göra än på sina håll uppe i socknen.