Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Folklig läkekonst
När en ko mistat matlusten skulle man göra en deg av mjöl och vatten. I denna deg skulle läggas levande gråsuggor som man sedan gav kon och matlusten kom igen. Då en kvinna fött barn skulle hon dricka mjölk och brännvin. Detta kallades kanaljirisäck och var stärkande. Om någon fin kvinna eller annan, hotas med trolldom skulle man slå till denna eller denne så blodvite uppkom. Då var trolldomen bruten. Man fick icke lägga diskade knivar i ett fat utan de skulle läggas där man bruka förvara dem då de ej användes. Lade man dem i ett fat, försvann lika många riksdaler från det huset som antalet knivar på stället.
Husdjurens sjukdomar
Om en fick fatt på mjöl ur ett kvarnstenshål, så skulle en ta noga reda på det, för det var nyttigt att ha till djuren. Om det blev fel med dem å en gav dem någon nypa av det, så blev de bra. Å det var ingen trolldom som bet på det mjölet. Men en skulle gå till en kvarn å stjäla det om natten.
Varulv
Varulven var en människa som hade råkat ut för trolldom och blivit förtrollad. Den som blev för- trollad kom i en vargs skepnad. Fick han höra sitt namn nämnas, så föll vargaskinnet av och han blev människa igen. Det hörde jag väl mamma tala om så många gånger.
Svartkonst
Folk ”skämde” hästarna för varandra genom trolldom. De var å skar en stump av linan som var på stegeln där vid avrättsplatsen på Ulvheden (N. Ny skn.). Så tog de några flis av pålen. Detta stacks i munnen på den häst som skulle skämmas, å då blev han svett å skämd.
Veckodagarna
Det var en dag på våren som en inte skulle få spin- na på. Spann man den dagen så fick fåren kring- sjukan. Onsdagen å fredagen var olycksdagar. Torsdagskvällarna gjordes all slags trolldom. Jag minns att vi när vi var barn, inte fick ha något sär- skilt för oss om torsdagskvällarna. Tiden om- kring Tomas skulle inte spinnas, malas eller täljas.
Kloka
"Di begagna sä så my tå trolldom". Jan Bo föregav att han skulle kunna trolla. Jan Bo brukade hålla till så mycket hos Ola väst vid Skålsjön. "Det skulle allt va- ra bra roligt om en kunde trolla vid vissa tillfällen", sa Ola. "Det skall jag lära dig", sade Jan Bo. "Du skall gå till kyrkan tre torsdagskvällar i rad å blåsa genom nyckelhålet. Första och andra gången får du inte se något. Tredje gången får du se en svart gubbe genom hålet, å då skall du passa på å begära det du vill ha el be att få lära den trolldom du skul- le vilja kunna. När du går hem skall du ta ett ben från de döda med dig".
Svartkonst, varsel om ankomst
När människan är sjuk så är hon 'nersätt'. 'Ho ha blitt nersätt' brukade de gamle säga, men då menade de att en annan människa hade förgjort henne genom trolldom el. sådant. "Varn" för människan. Det vet jag inte vad det är. Men en kan höra henne, innan hon kommer. Det kan gå i gången eller ta i nyckeln en lång stund före innan hon kommer. Men det är inte alla det är så för.
Husligt arbete, husdjur
Om det inte ville bli smör i kärnan skulle man springa till den gumman som man trodde om trolldom och stjäla tre nyper sôppel (sopor) och släppa i kärnan för att få smör. Om en ko hade blivit skämd skulle det vara bra att släppa tre nyper sôp- pel i den dricka hon skulle ha. Men soporna skulle vara stulna, eljest hade de ingen värkan.
Husdjur.
I forna tider hörde man mycket talas om att man fick kor- na mjölkade i skogen. Man trodde att det var trolldom med. När de kom hem, mjölkade de blod. Kon hade blivit förtrollad Någon "trollpacka" hade mjölkat henne. För att hindra "troll- packan" att ta mjölken lagade man till någon sorts deg och gav kon. Då skulle man få mjölken tillbaka.
Kloka
Om Stöt-Erik blev kallad till ett ställe för att av- hjälpa olycka vid brännvinsbränning, så skulle det lyc- kas vid brännvinstillvärkningen. Hur han bar sig åt, vet jag inte. Samma karl blev vid ett supgille osams med en annan. Han sade, då han gick, att detta skall du få ut för. Frampå kvällen blev han så vilsen att han ej hittade dörren utan skulle ovilkorligen ut genom väg- gen. De trodde då, att det var Stöt-Erik, som kunde så mycket med trolldom.
Växter
Kumming brukade vi plocka o ha i bröd. Det var litet trolldom med mjöldrygan. Om en tog mjöldryga och gömde så kunde de alldeles försvin- na. Det fanns inte ett damkorn efter dem. De var giftiga. Somliga plockade mjöldryga och sål- de till apoteket. Om kreaturen fick kolik, så var det bra att ge dem mjöldryga. De stöttes sönder, så stt det blev som mjöl.
Skydd mot förgörning
Farfar var mycket vidskeplig. Han kunde läsa bort sjukdomar och han visste bot mot trolldom. Jag minns att han lärde oss, när jag och bröderna mina var småpojkar, att vi inte skulle låta någon främmande människa ta i eller berömma något som vi hade. Särskilt minns jag att han sa', att om vi var ute och körde och det kom någon främmande och berömde hästen, så skulle vi säga till honom att "han skulle kyssa hästen i röven", så fick han ingen makt över honom.
Bilder, Kloka
De hade för sig att om man ville göra en människa något ont på avstånd, så kunde man göra det genom att göra en bild och åstadkomma något ont på den. Det var på ett ställe uppe i Älvdalen, som de hade fått något emot en som var borta på ett annat håll, och då ritade de ut honom på en vägg och sköt till måls på bilden. Jag tror inte att han dog, men han blev visst sjuk utav det. Sådant var inte trolldom, utan det kunde vem som helst göra.