Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll.
I min ungdom hörde jag berättas av gamla människor, att det hade funnits troll vid en plats, som heter ”smörgraven”. Trollen kom till gårdarna och lånade smörkärnan och andra saker. Det var en lång sä- gen om trollen i smörgraven, men jag kan inte erinra mig den nu.
Troll
När jag var 18-19 år, det var 1881, var jag med på "flöting" i Dalarna. Då kom skogvaktar'n och frågade, om någon av karlarna ville gå till Granbacken och vakta vid dammen. Nej, det var det ingen som ville, för de sa' att det var "skrömt" där. De kalla stället för "brudskogen". Det var en jänta, som trollen hade klätt till brud där. Hon var "till säters" och trollen ville ha henne. När trollen kom in, så skic- kade hon hem vallhunden och satte ett märke på ho- nom. När hunden kom hem, förstod man, att det "felte henne" något. En karl gick till sätern med bössa. Han sköt över taket och gick in. Då höll trollen på att klä jäntan till brud. Brudgummen-trollet ville att tösen skulle kyssa honom, men hon tog knappnålar i munnen och det var "fôll" bra för annars kanske far hennes inte fått henne med sig hem. Nu tog trollen av / henne brudstassen, de slet och drog, men kronan, den fick de inte eller kunde inte rädda. Den finns kvar i Äppel- bo än i dag och den hade trollen köpt i Västerås.
Troll
Det var två pigor, som råkade till att vara ute med kreaturen på kvällen. Då kom troll och skrek, "Kersti å Kari, ni ska gå hem, för dä ä kväl!" Då skulle trollen ut med sina krötter. De for ned till älven och vattnade dem. Sedan passade de på att beta i säden och över allt. Det var inte skönjbart, att de hade tagit något, men det skulle inte bli så bra kraft i fodret där trollens kreatur hade gått fram.
Häxor och trollkarlar
Finnarna kunde mer än andra. Det var inte mer än lapparna som var värre. Men när lappen kom så blev både finnen å svensken rädd. Men det var inte alla finnar som kunde trolla. Men de som kunde, så gjorde de det riktigt. Om en hann att slå till trollgubben innan han hade trollat, så att blodet gick loss, eller om en slog en tand ur munnen på honom, så kunde han inte trolla eller göra en ont. Kom en ut för virvelvind så skulle en kasta stål eller spotta, för det var inte något bra i dem.
Häxor och trollkarlar
Finnarna kunde mer än andra. Det var inte mer än lapparna som var värre. Men när lappen kom då blev båden finnen och sven- sken rädd. Men det var inte alla finnar som kunde trolla. Men de som kunde, så gjorde de det riktigt. Om en hann att slå till trollgubben innan han hade trollat, så att blodet gick loss eller om en slog en tand ur munnen på honom, så kunde han inte trolla eller göra en ont. Kom en ut för virvelvind så skulle en kasta stål eller spotta, för det var inte nå- got bra i dem.
Häxor och trollkarlar
Det finns allt litet kvar av finnarna ännu på finnskogen, men de som nu är kvar kan inte trol- la något. Den värsta av dem var Mattes i Glavs- näs. Han kunde trolla. Annars så hölls de allt för att kunna trolla litet till mans av dem som bodde på skogen. Så var det inte åt byg- den här. Det var farligt, om en blev av med mjölkstolen ur ladugården. Om den som kunde med å trol- la fick fatt på den å tog den in till sig å tog ett av sina strumpeband å knöt i ett av benen på stolen å drog i det, så fick han mjölk ur det. Men det skulle vara en trebenestol. På detta viset kunde de trol- la till sig mjölken från de andra. / Om det kom "tokere däre värkuler som kunde ###" så skulle en hålla sig ur vägen. Det fick en lära sig, när en var liten å var med far å mor ute på järdena. Det skulle vara knivar å allt farligt i en sådan. En kunde bli forstörd om en kom in i en token. Det var bäst å pas- se säj. Det var ett slags "skydrag" så en kun- de åka med upp i skya.
häxor och trollkarlar
Det var så säkert att finnarna kunde mer än andra. Det fanns finnar i grannsocknarna, och de kunde både trolla och bota. I Glavsnäs bodde en gubbe som hette Mats. Han kunde trolla. Så var det en annan som hette Per som inte var stort bätter. Folk trodde inte finnarna om gott. Men andra fick lära trolla och skämma av finnarna. Häxorna tog mjölken från andra, när de knöt av sig strumpebandet och mjölkade det. Då kunde de ta mjölken från vem de ville.
Svartkonst
Det skulle vara fyra band på en kvast. Det var farligt att ha en kvast med tre band in- ne i stugan. Om trollen ville komma in, så ropa- de de på kvasten, att han skulle släppa in dem. Kvasten hade makt till det. "Trebannekvast, låt upp!" skrek trollen.
Troll
Det vart en vallkulla i en säter som vart ”bergtagen”. Hon blev skickad till sätern, men för att hon inte skulle behöva att vara ensam så skicka di hunden med henne. Hon var förlovad. De som var förlovade var trollen värst med. En dag kom trollen och klädde henne till brud. Det var så många vackra pärlor och smycken och fin guldkrona. När trollen kom så sprang hunden hem efter folk. De skyndade till hjälp och sköt över henne. I detsamma som de sköt över henne så slog hon handen över kronan. Trollen sprang sin väg och tog alla grannlåter med sig, men kronan hade de inte makt att ta. Det ena trollet sade: ”Det var värst för guldkronan som jag köpte i Västerås i fjol”. Den kronan skall finnas i Äppelbo kyrka än i dag. Det var en annan vallkulla som kom ut för troll i en säter, men hon tog hornet till hjälp å blåste. Förr i världen hade vallkullan ett horn med sig. Hon meddelade sig med andra ”jätare” med det. Så blåste hon för att skrämma vargarna och för att samla ihop korna. Så var det en gång som trollen kom och omringade henne. Då tog hon hornet och blåste: Tilli, tillililogen, tolv man i skogen, bjällkoa binner dôm, storoxen stinner dôm, fähund – hängde dôm, fäpilten sprängde dôm, mig vill de ha med sig långt nol under Dåverfjäll. Där gal göken där växer löken, där sjunger trana, där kvettrer svala, där är så gott att vara, den långa sommardagen. Detta spelt hon på bockhornet. Så kom de och fick reda på henne, för de förstod att trollen hade tagit fatt henne.
Troll
En ryttare hade träffat troll på vägen till julottan. Han hade blivit bjuden att dricka ur en bägare. När han fått bägaren i handen, så slog han ut det som var i. En droppe föll på hästen, å den droppen svedde av håret. Så red han fort därifrån, men trol- len sprang efter. De skulle till att hinna upp honom. Då hör- de han ropa: "Rid ej vägen den hårda utan vid tväråkern". Han red tvärs över fårorna och trollen kunde inte hinna fatt honom. När han kom till kyrkan, så gick han fram till altaret å ställde kalken där.
Troll
Mamma brukade tala om att trollen bodde i sko- gen. Det var farligt att de kunde vara under de stora stenarna och under stora träd, som hade trillat omkull. När solen gick upp på morgonen, så gömde de sig. De var rädda för solen. På ett ställe i Gräsmark hade de en bortbyting. Han ville inte växa och bli lik folk. Det var inte stort mer än huvudet som växte på honom. Han blev inte så gammal. Det var trollen som smög sig in och bytte ungar. De tyckte att vara ungar var finare, så de ville ha dem. Trollen var onda väsen. De gjorde sig osynliga.
Kloke
Jongs Jongsane kunde "göre ätter", å "te ôpp" den per- son som var orsaken till sjukdom. Han kunde trolla så att den bestulne fick tillbaka det stulna. Skräddare-Lasse i Fredriksberg kunde trolla. Dotter hans skulle gå under logen å se om det fanns ägg, då fick hon se en dödskalle där. Han lånade ben, mull och sådant från kyrkogården, som han skulle ha när han trollade. Han bar dem tillbaka ibland, för han fick bara ha dem viss tid. När han gick till skrift så tog han oblaten med sig hem - Den hade han att trolla med. Det var en stygg gubbe det där.
Troll
Trollen bodde i bergen. De var farliga, för de kom å bytte till sig småbarn. Barn som fick stort huvud hade kommit från trollen. Det gick inte att få barnet tillbaka på annat vis, än att pis- ka "bytbarnet" tills trollet kom å tog sitt å läm- nade tillbaka det andra. Trollen var från forn- tiden. De skulle vara gamla. Om torsdagsnat- ten kom de å ville låna dricka. När de kom till- baka med lånet, så gav de många gånger mer i stället.