Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommarvisa
Vi drager så glade till skogen den gröna på midsommar dagen min kärest å jeg
Vårarbete
Första dagen i "ploganna" fick hästen av det brödet som bakats till jul. Så fick han några blommor av dem man plockat till midsommar. Det var för att han skulle hålla sig frisk å stark.
Offerkällor
Vid gården Åsen fanns åtminstone i forna dagar en källa där de brukade söka hälsa. De drack av vattnet för att de skulle bli friska. Där hade de gamla ofrat mycket för att få häl- sa. De brukade besöka källan vid midsommar.
Majfirande
Valborgsmässafton var en ungdomsdag det som midsommar. Då tände de upp eldar och så dansade de omkring dem. Jag har varit med många gånger och dansat omkring valborgsmässeldarna hela natten. Några särskilda matseder eller så på första maj minns jag inte och har inte heller hört talas om.
Nygårdskällan
I Väse är en källa, som heter Nygårdskällan, dit gick ungdomen sön- dagen före midsom- mar, då var det "käll- söndag." Vattnet liksom kokar i den källan. Där skulle de offra, de la' ner slantar i källan. Och så dansa- de de på sina ställen efter vägen.
Midsommar
På Letafors hade de ”majstång” i min barndom. En pil-rak gran fälldes, kvistades och skalades så att hon blev vit. Så gjorde en i ordning många ”trähjärter” och fäste på stången, så att han kom att stå i mitt i dem. Den största nedtill och så mindre undan för undan upptill. Något ovanför mitten av stången spikades en ribba, så det blev ett kors. Stången virades med kulörta papper. Även så ”hjärtena” och korset. Girlander och pappersdockor fästes här och där. I toppen – en stor docka eller flagga. Inget trä fick vara synligt. Mins att de kunde ha en värvisare i toppen som en tupp el. dyl. Vit, grön, gul, röd och blå färg på papperet. Stången restes på midsommarkvällen. Det fick alla hjälpas åt med. Se’n blev det dans kring stången hela natten. Det var så varje midsommar vid Letafors. Somliga gick flera mil för att komma dit. Stången stod kvar i 14 dagar eller tre veckor efter midsommar. Då gick ungdomen dit och dansade om helgdagskvällarna. Vid somliga stugor gjordes ”lövsalar” som en höll till i under midsommar, när en drack kaffe och fästade. Sista majstången jag har sett här var 1887.
Besök vid källor
Under midsommaren skulle man alltid gå till Matteskällan och dricka vatten. Denna källa ligger väster om Munkfors uppe i skogen. Drack man ur denna källa blev man botad för en hel del sjukdomar. Jag har hört att man går dit än i dag som är.
Majfirande
Valborgsmässoafton var en ungdomsdag det som midsommar. Då tände de upp eldar och så dansade de omkring dem. Jag har varit med många gånger och dansat omkring valborgsmässoeldarna hela natten. Några särskilda matseder eller så på första maj minns jag inte och jag har inte heller hört talas om.
Festeldar
Sådana eldar ha förekommit här på orten vid midsommar, påsk och trefaldighet. Eldarna var allmänast vid påsk och trefaldighet. Man el- dade på bergen och vid sjön. Ris och tjärtunnor brändes. Nästan varje by hade sin eld. Ungdom samlade ihop riset flera dagar i förväg.
Häxor och trollkarlar
En gubbe i Bjurvik här drog lakan på midsommar på andras ägor, han tog daggen o gav sina djur för att de skulle mjölka bra. Det var en del som skicka "trôllskôt" (trollskott) till andras ladu- gårdar, då kunde de fastna i "dev- lingpinnera (dymlingarna) här, o där hitta de dem sen.
Midsommar
På midsommar ströddes löv på golvet, o så sattes löv omkring i huset annars också. "***Mesômmersvak" hade de allt men just inte majstång här. De lekte allt ändå, de har haft mera majstänger på senare tid. De lekte var som helst då, inte på någon särskild plan.
Midsommar
De löva till midsommar, i ta- ket, på golvet, bortefter fönsterna ō överallt. Man skulle plocka olika sorters blommor på midsommarnatten ō lägga dem under huvudet, ō så skulle man drömma om sin tillkom- mande. - Men när de var ute så, fick de ej tala vid någon. På själva midsommarnatten skulle de leta efter skatter ō sådant där.
Slåtter, skörd och tröskning
När far trodde, att det skulle bli frost, så att rågax- en skulle frysa, så fick han drängen med sig och så drog de rep över rågen, så att han skulle vara i rörelse. Om han var i rörelse så frös han inte. Minns också, att di låg och el- dade vid rågjärdet, för att en skulle skona rå- gen. Vid midsommar var det farligt för vinternät- ter.