Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskhäxeri
Påsk betyder häxeri och i handen håller vi
Påsk
Hörde talas om en käring här i socknen som skul- le resa till Blåkulla. Hon kom inte längre än till fä- huset. Där blev hon sittande på en get å kunde in- te komma av geten förrän solen gick upp på påsk- dagen om morgonen. Tidigt om påskaftons morgon var de uppe å smid- de kopparnaglar. De skulle vara bra mot troll- dom. Om påskmorgonen dansade solen. Kom en upp på ett högt berg den morgonen å såg solen, så fick en se det. Påskbrev kastades i stugorna om påskkvällen Fula käringar ritades på breven
Påsk
Namn på dymmelveckans dagar: "korvmåndan, fläsktisdan, askonsdan, skärtorsdan, långfredan och påsklördan". Skärtorsdagskvällen och påskkvällen (nat- ten till påskdagen) var farligast. "Påskkäringarna" var ute på dessa kvällar. För att inte de skulle komma in i ladugården gjordes kors på dörrarna med tjära. Mycken skjutning förekom. Det var för att skrämma på "påskkäringarna". Ägg åts på påskafton. Någ- ra särskilda bruk därvid mins jag inte.
Påsk
Om påskaftonen på kvällen, när en stillade kväll, så skulle man ta med sig ett bibelblad eller psalmboksblad, så skulle det sättas i dörrposten, så att inte påskkäringarna skulle göra något ont. Om skärtorsdan ville inte farmor spinna, för det "blev ont åt det", sade hon. Skärtorsdagskvällen var påskkäringarna till alla kyrkor å stal malm av klockorna.
Påsk.
"Långfredasrise" skulle vara för att en skulle bli vaken den morgonen. För om en låg länge den morgonen så kom en inte att bli något vidare på hela året sedan. En blev lat å dåsig. Barnen fick också stryk, men det var bara att en stötte litet med vidjan på kroppen Om inte det ville ryka uppe ur skorstenen på påsk- morgonen, så hade påskkäringarna suttit på skorste- nen och vilat. Då var det inte annat än om en kunde kasta en kniv i kors över skorstenen.
Påsk
"Om påskafton fick kora en var sin boll som en hade gjort tå tjäre. Di baka in tjäre i mjölet. Om inte kora feck en tocken boll om påskaftan, å en glömde te å göre ett kôrs tå tjäre på dôra, så kom påskkäringa å feck makt mä djura te å gö- re va ont di ville."
Påsk
Om långfredagen tidigt på morgonen, när solen gick upp, så skulle matmora gå direkt ur sängen som hon var i särken och räkna hönsen, så att in- te höken eller räven skulle ta dem under året. Det vet jag att min mormor gjorde.
Påsk
När det led mot kvällen på dymmel- onsdagen, så tog man ett gammal psalmboksblad å gick å stack ovanför dörren på fähuset för att inte han skulle få korna skämda i ladugår- den.
påsk.
Om det var en häxa i kyrkan på påskdagen, så kunde en se det, om en tog ett plagg med sig och vräng- de det och tittade genom det. Men det skulle vara ett plagg, som det var armhål i. För det var genom det, man skulle se. Häxorna for till ett berg ute i Vänern. Jag hörde de gamle säga det. Men vad de hade för sig där, vet jag inte.
Påsk.
Här på den gamla ladugården finns många tjärkors. Det var så att man skulle stryka ett tjärkors på "fjus- dörren" varje påskafton eller också bättra på det gamla. Till och med finns det ett litet kors på stugdörren. Det var ett par gubbar här i gården som tog sig före att ladda med hagel och gå ut å skjuta i luften om påsk- kvällen. Men det skulle de inte ha gjort, för när de ha- de skjutit så hörde de att det alldeles vrålade i luften. De hade träffat påskkäringar. Det var vanligt att man sköt lösa skott. Man kunde skrämma påsk- käringarna med eld och rök. De tyckte inte om krut- rök. Det skulle vara särskild ved att elda med om påskmor- gonen. Det skulle vara sådan ved som alstrade mycken rök. Ju mer det rök ur skorstenen från den första / brasan den morgonen, desto bättre var det. Och bäst om man kunde hinna före grannen. Både mor och farmor hade detta bruk. Om man gick på ett högt berg om påsk- morgonen så kunde man få se solen dansa. Det på- stod gammalt folk, att solen dansade sig upp då. När jag var guttonge, så var jag allt och tittade, men jag mins inte att det var något ovanligt.
Påsk.
När det led till Skärtorsdagen så ville inte far tro påskkäringarna mer än jämt, för då ville han allt gärna ha ett tjärkors på "fjusdörren." Och på den dagen var det inte lönt att spinna, för om man spann den dagen så spann man åt trollen Långfredagen fick man "bank", om man inte passade sig att gå upp i tid på morgonen. Det var mest de unga som gav varandra "långfredagsris". På påsk- afton så skulle det vara kors på alla dörrar. Särskilt var det nödvändigt på "fjusdörren" för att inte kreaturen skulle ta någon skada av påskkäringarna.
Påsk.
Om skärtorsdagen gick det inte an att spinna eller göra något slags arbete som gick runt. Inte gick det an att dricka mjölk på långfredagen. Gjorde man det, så fick man "vârkar". På långfredags- morgonen skulle en ut å se på röken ur skorstenar- na. Längsta och vackraste säden fick den vars rök gick högst upp i luften. De brukade elda enebarr den morgonen för att det skulle ryka rikligt.
Påsk.
Om "skärtorsdagen" fick en inte hugga ved. Var far- ligt att både folk och kreatur kunde bli halta. Om långfredagen fick en på inga villkor sätta sig vänd mot norr medan man åt. Man blev full av bölder å "vârk".